byggindustrin

På uppdrag av parlamentet har Jan Andersson (s) skrivit en rapport om konsekvenserna av EG-domstolens uppmärksammade utslag i Laval-, Rüffert och Vikingmålen - och vad som bör göras.

I måndags förra veckan röstades förslaget enhälligt igenom av utskottet för sysselsättning- och sociala frågor.

EG-domstolen har slagit fast att arbetskraft som tillfälligt jobbar i ett land inte kan begära mer än de minivillkor som gäller i landet. Vad kommer du fram till i din rapport?

– Vi säger att det är fel. Den grundläggande principen bör vara lika lön för lika arbete enlig de villkor som råder just där man jobbar. Rapporten ifrågasätter också EG-domstolens utslag att strejkrätten ska vara proportionerlig. Vi vill också att den grundläggande strejkrättigheten upphöjs.

Rapporten röstades igenom med 38 röster för, fem nedlagda röster och ingen emot. Var alla politiska partier för?

– Ja, det förvånade mig. Efter långa förhandlingar – för att få så stor majoritet som möjligt - röstades den igenom. Det ökar ju pressen på kommissionen att ta göra de här förändringarna.

Vad händer nu?

– Den nionde oktober anordnar kommissionen ett heldagsforum där detta ska diskuteras. Bland annat deltar kommissionens ordförande Jose Manuel Barosso och arbetsmarknadsministrar från olika länder. Från Sverige kommer Sven-Otto Littorin och Vanja Lundby Wedin. Den 21 oktober är det omröstning i parlamentet. Om den röstas igenom även där blir det en tydlig signal till kommissionen att ta upp frågan.

Vad tror du om chanserna för det?

– I och med att det närmar sig ett val tror jag att något kan komma att hända det närmsta halvåret. Chanserna för det har ökat.

Vilken betydelse har detta för den utredning som Claes Stråth gör om vilka lagändringar som krävs i Sverige efter EG-domstolens utslag?

– Jag tror att utredningen i Sverige kommer att komma lika långt som man har kommit i Danmark. Där ska man skriva in i utstationeringsdirektivet att arbetsmarknadens parter ska bestämma lönenivåerna. I Sverige krävs också en ändring av Lex Britannia. Även där tror jag att den danska modellen – som säger att om två konkurrerande kollektivavtal står mot varandra ska det som är bäst för löntagarna väljas – så tror jag det blir i Sverige med.

Vilka reaktioner har du fått på din rapport?

– Väldigt positiva, bland annat från Europafacket och från Europeiska trä- och byggnadsarbetarefederationen (EBTF). Den enda negativa reaktionen hittills kommer från vänsterparitet i Sverige. Veckan innan omröstningen uppmanande Business Europe ledamöter att inte rösta för och de har väl inte ändrat uppfattning.


BAKGRUND:

Hösten 2004 försatte fackförbunden Byggnads och Elektrikerna det lettiska bolaget Laval un Partneri i blockad för att det lettiska bolaget vägrat teckna svenskt kollektivavtal.
Laval un Partneri stämde de svenska fackförbunden inför Arbetsdomstolen (AD) med hjälp av arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv. AD passade vidare till EG-domstolen, som i december förra året slog fast att Byggnads och Elektrikernas blockad varit för kraftfull och innebar ett brott mot EG-rättens regler om fri rörlighet för varor och tjänster.

Utslaget i Laval-målet, och i liknande mål - Rüffert- och Vikingfallen till exempel – ställer frågan - om och i så fall hur - svensk arbetsrätt måste förändras sedan EG-domstolen underkänt Sveriges tillämpning av Lex Britannia och utstationeringslagen. Regeringen har utsett Claes Stråht att utreda detta. Han ska vara klar i december i år.