Många projekt har dock en annan karaktär och avser ombyggnad av befintliga hus och miljöer. Dessa projekt är ofta komplexa vad gäller underlag, utformning, läge och genomförande. Här ställs höga krav på tillämpning av bim, men finns det samtidigt stora möjligheter för framgångsrikt genomförande med hjälp av bim.
Från ett modelleringsperspektiv är det inte alldeles enkelt att jobba med befintliga, nya och ändrade byggdelar och utrymmen. I varje projekt vi tittar på ser vi olika lösningar för hantering av olika skeden och status. Ibland med försök till all information i en modell och ibland i många olika modeller inklusive olika hänvisningar till beskrivningar. Här har husbyggnadssidan något att lära från mark- och anläggningsbranschen; där avser varje bim-tillämpning i princip per definition en ombyggnad av en redan befintlig miljö.
Förutom den modelltekniska utmaningen är underlaget i form av relationshandlingar och beskrivningar en ständig utmaning inom de flesta ombyggnadsprojekt. Underlaget finns inte, kan inte hittas, kan inte läsas, är inte komplett, är inte uppdaterat, finns bara på papper, och så vidare. Det finns nu en hel industri som mäter in befintliga hus och som konverterar handlingar till digitalt underlag.
En intressant trend är att detta numera allt oftare sker med hjälp av 3D-laserskanning och med hjälp av offshoring i till exempel Indien. Stora datamängder med så kallade punktmoln från laserskanningar skickas ner och konverteras till 3D-objektsmodeller enligt svensk eller annan definition. Modellerna används sedan som underlag för projektering, samgranskning, mängdberäkningar, simuleringar av genomförande, med mera. Den ständigt återkommande överraskningen är att det befintliga underlaget inte stämmer överens med verkligheten.
För de flesta är det dock ingen överraskning att befintliga handlingar, om de finns, inte stämmer. När åren går, när hus byter ägare, nya hyresgäster flyttar in och ut ändras huset successivt, men handlingarna revideras oftast inte i samma utsträckning.
Här ligger den största utmaningen och möjligheter med bim: Att säkerställa att rätt information finns om huset vid genomförande av projekt, men framförallt att säkerställa att rätt information förs tillbaka till husets förvaltning och arkivering efter projektets genomförande. Det gäller för alla ändringar som genomförs. I dag uppdateras arkiverat underlag oftast bara vid större ingrepp. Mindre anpassningar såsom flytt av en vägg eller utbyggnad av en entré förs ofta inte vidare i arkiv. Många små ändringar blir tillsammans dock rätt stora.
De flesta projekt med och utan tillämpning av bim avslutas idag med konvertering och leveranser till traditionellt underlag. Ibland med krav på utskrift på papper. Det som behövs är tydliga krav och anvisningar för hur och vilken information från och till förvaltning och arkivering ska levereras. Låt oss börja med att konsekvent använda leveransspecifikationen till Bygghandlingar 90 för förvaltningsinformation.
Sedan bör vi komplettera våra traditionella ritningsarkiv och på sikt byta ut dessa till ett bim-arkiv, som måste kunna uppdateras med ny teknik och nya programversioner och leva med byggnaden, under hela byggnadens livslängd.
Intresset för bim i nybyggnad är, som vi sagt inledningsvis, stort och givetvis viktigt.
Men det gäller också att se förhållandena mellan gammalt och nytt. Som exempel kan vi ta bostadsbeståndet. Vi har mer än 4 miljoner lägenheter i Sverige. Årligen byggs storleksordningen 30000 nya, dvs. tillskottet av nytt är mindre än 1 procent av beståndet. Och bilden vad gäller andra byggnadstyper och anläggningar är likartad. Även om nybyggnadsmarknaden är stor och viktig är det befintliga beståndet som står för den stora volymen. Vi står sannolikt också inför stora ombyggnader, inte minst med nya energihushållningskrav, och då bör vi förstås uppgradera informationshanteringen även inom detta område.