Det var "krav på 3D" i detta bostadsprojekt på 150 miljoner kronor och våra förväntningar var kanske för höga. När man fick se projektets dokumentpool förstod man att det inte bara var arkitektens modellfil som det var fel på. Produktionsplaneringen visade bland annat aktiviteten "rörgänget v11-v19" som verkade få fritt fram att hålla på lite var som helst under tiden i projektet.
Samordningen av underlaget gav begreppet samordning en ny dimension och man undrar vem som ville driva projekt med sådant underlag. Tyvärr finns det alldeles för många exempel på projekt med dålig ordning, otydlig ansvarsfördelning och brister i struktur och nivå på planering.
Är bim lösningen för att få ordning och reda?
Låt oss börja med själva 3D-modellen. Det hänvisas ofta till Bygghandlingar 90 del 8 Digitala leveranser för bygg och förvaltning, med syfte att säkerställa struktur på leveranser av 3D- och 2D-underlag. Vi vill på intet sätt ifrågasätta Bygghandlingar 90, men det finns många som hänvisar till denna standard utan att veta mer exakt vilken del man hänvisar till och utan att granska om det levererade underlaget motsvarar anvisningarna i Bygghandlingar 90. När vi nyligen på ett seminarium med över 45 väl initierade personer från sektorn frågade vem som hade läst dokumentet fick vi 3 svar. Bygghandlingar 90 ger ett ramverk och principer för struktur på underlag, men fordrar specifika anvisningar inom aktuella projekt. Man måste till exempel specificera hur objekt ska klassificeras och littereras och på vilket sätt modellerna ska tillämpas i projektet.
I projekt där man tillämpar 3D-projektering läggs oftast fokus på själva 3D-modelleringen och 3D-samordningen. 3D-modellen, med eller utan ordning, representerar en (del)modell av slutprodukten. Ett bim-projekt kräver dock lika mycket fokus, och ordning och reda, på organisationen och processen. Bim är med andra ord mer än 3D-modellen av produkten. Exemplet ovan med ett rörgäng som får vara lite varstans visar att det finns minst lika mycket att ordna till vad gäller process och organisation, som det finns att göra inom 3D-modellering. Aktörerna som har ledande roller i Bim-projekt har dock ofta en väldig stark CAD-bakgrund och är mindre bra på hur en projektorganisation eller processmodeller, som till exempel en kalkyl eller planering, bör struktureras. Om vi tittar på forsknings- och utvecklingsarbete går mycket av energi inom bim-området till produktmodellering och förvånansvärt lite till process- och organisationsmodellering.
En alltför vanlig missuppfattning tycks vara att man effektiviserar enbart genom att datorisera. Inget kan vara mer felaktigt - om man försöker datorisera otydliga processer blir effekten snarare att de otydliga processernas nackdelar förstärks. Man måste veta vad man datoriserar och varför och den stora potentialen med bim uppnås först om man också ifrågasätter, förändrar och tydliggör sina processer.
Tillbaka till frågan; är bim lösningen för att få ordning och reda? Svar: bim förutsätter ordning och reda inom modellering av produkt, organisation och process (POP*). Här fordras tydliga direktiv och starkt agerande från bland annat projektledaren och projekteringsledaren. När ordningen väl är på plats möjliggör den en process som ger ordning och reda. En 3D-modell på en fredag eftermiddag är med andra ord bara en del av lösningen.
*Hänvisning till krönika om förkortningar.