Inom projekteringsledet har länge frågorna om upphovsrätt och nyttjanderätt diskuterats: Hur får man använda materialet? Vad gäller? Hur skriver man avtal? Genom ett SBUF-projekt har en mall till avtal tagits fram. Här kan man, som ett tillägg till ett konsultavtal enligt ABK09, komma överens om vem som äger databasen, vad upphovsrätten är värd och vad som gäller avseende nyttjanderätt och ansvar för den digitala informationen. Mallen är tillgänglig genom www.openbim.se och ger ett bra stöd för att hantera de vanligaste frågorna, men det finns flera områden att utveckla:
- Hur tydliggör man skillnader mellan olika versioner av en databas?
- Hur tydliggör man status på befintlig information, till exempel statusskillnaden mellan en exakt inmätt befintlig anläggning och en bedömning av de geotekniska förhållandena grundat på ett fåtal undersökningspunkter?
- Hur kontrollerar man riktigheten av uppgifter och hur säkerställer man att information används till det den är avsedd för och inget annat? Ritningar som tas ut från en digital modell har tendensen att se väldigt exakta ut, risk finns för en "falsk exakthet" - man måste skilja på till exempel den översiktliga dimensionering som gjorts i ett tidigt skede och de detaljerade arbetsinstruktioner som krävs för utförande. Tyvärr finns exempel på olyckor som kanske förorsakats av brister i detta avseende.
- Ett önskvärt arbetssätt som säkert kan effektivisera byggandet och ge högre kvalitetsnivåer är att alla projektörskategorier arbetar mer eller mindre simultant mot samma modell - men hur kan man då spåra vem som orsakat eventuella fel? Eller kan man fokusera på att göra rätt i stället för att jaga den som gjort fel? Skulle en gemensam projektförsäkring kunna förenkla den juridiska hanteringen i de olyckliga fall när fel uppstått?
Dessa frågor är bara några exempel på frågeställningar som har juridisk anknytning och behöver vidareutvecklas. Inom OpenBIM är avsikten att initiera ytterligare projekt som kan ta fram verktyg och förhållningssätt som kan underlätta användningen av BIM ur juridisk synpunkt. Det finns dock ingen anledning att därför avvakta med BIM-användningen. Däremot finns det som alltid anledning att tydliggöra vem som gör vad, säkerställa granskningsrutiner och ha tillräckligt med tid för granskning och eftertanke. BIM-verktygen medger snabbare arbete - men tidsvinsten ska utnyttjas till att låta datorerna göra de rutinarbeten som människor är dåliga på, och låta duktiga arkitekter och ingenjörer göra de kvalificerade arbetsuppgifterna.
Det gäller att tillämpa den nya tekniken på ett bra sätt - och gärna i samråd med proaktiva jurister. Det är lätt att måla upp problem och att vara rädd för svårlösta juridiska frågeställningar. Men oron för att göra fel får inte ta överhanden och överskugga de stora vinsterna med att göra rätt.