När vi först hörs på telefon, Byggnads kommunikationschef Matz Larsson och jag, rabblar han upp en rad saker som förbundet gör för hbt-personer.
– Och jag är själv homosexuell, säger han.
När vi ses för intervjun berättar han att han jobbat på Byggnads i fem år och att förbundet arbetat ordentligt med hbt-frågorna i fyra år. Och ja, till en del har Byggnads engagemang med hans eget intresse för frågorna att göra. Men grunden, påpekar han, är de fackliga värderingarna om allas lika värde.
– Vi har sett att branschen behöver mångfald. Först och främst fattas det kvinnor och därför har vi ett kvinnligt nätverk, men med åren har hbt-frågorna ökat i betydelse. Vi vill visa hbt-personer i byggbranschen, omvärlden och alla andra att vi representerar alla medlemmar, oavsett läggning. Att vi är öppna, toleranta och vidsynta.
Matz Larsson hade själv fördomar mot byggbranschen innan han började på Byggnads.
– Jag tänkte ”Vad ska de tycka om att jag är homosexuell?”, säger han.
Men fördomarna har kommit på skam.
– Jag var tydlig med att jag bor med en kille och jag har blivit bemött med respekt. Jag har aldrig märkt att någon vänt sig mot det. Jag tror att det har hänt mer än folk tror. Både i vårt förbund och i branschen i stort. Och bland yngre är det inte en fråga alls, de rycker på axlarna åt att någon är homosexuell, det är naturligt för dem.
Samtidigt konstaterar Matz Larsson att det är lite svårare att komma ut som homosexuell i byggbranschen än i andra branscher och att man behöver jobba för att förändra det.
– Vi skulle behöva göra något samlat i branschen, fack och arbetsgivare tillsammans. Som vi gör med Ren byggbransch. Ha ett rejält attitydprogram om värderingar, gentemot tjejer, invandrare och hbt-personer. Det vore spännande. Det skulle branschen tjäna på.
På vilket sätt skulle byggbranschen tjäna på det?
– Generellt tjänar alla branscher på mångfald. Om man vill vara i spetsen av utvecklingen och konkurrera om unga människor, då måste man ta emot dem som de är. Miljöer där man har mångfald är mer framgångsrika. Det är ganska självklart.
Han pekar på att färre unga i dag väljer yrkesprogram generellt, att det är konkurrens mellan programmen.
– Branschen är i stort behov av att fler unga ska känna sig välkomna och det tror jag att fler skulle göra om man kunde ändra attityderna i byggbodarna. Om man inte lockar tjejer, invandrare och hbt-personer har man begränsat urvalet mycket.
Hur är attityderna gentemot hbt-personer bland Byggnads medlemmar?
– I vår medlemsundersökning för fem år sedan frågade vi om man trodde att det skulle vara svårt att komma ut som homosexuell på bygget och det trodde många. Nu har vi gjort en ny undersökning som inte är publicerad än men jag kan säga att det har hänt mycket, att det blivit lättare.
Matz Larsson berättar att han också får den känslan från ombudsmännen som är ute mer och träffar medlemmar. Men han understryker att det inte betyder att det är lätt, och attityderna varierar – i en byggbod är det svårt, i en annan lätt att vara öppen med att inte vara heterosexuell. Och medan Byggnads jobbat mycket för att vända sig till gruppen hbt-personer för att visa att de är välkomna i förbundet har man inte gjort så mycket för att påverka medlemmarnas attityder.
– Där har vi inte gjort så mycket som vi borde.
På frågan om det är lika svårt för bögar som för lesbiska att vara öppna funderar Matz Larsson en stund.
– Jag tror att det kan vara ungefär lika svårt. Det är ju sådant som tjejer och killar kan få höra ändå som en spydig kommentar ”Är du bög, eller?”, ”Vaddå, är du lesbisk?”.
Är det fler inom bygg som är öppna nu med att de är hbt-personer?
– Attityderna har ändrats men jag är inte säker på att det är fler som är öppna nu eller fler som söker sig till branschen. Men jag tror att fler tänker tanken att det skulle vara möjligt att jobba i branschen och att vara öppen.
Vad tänker du om att inte fler är öppna?
– Jag tänker att det visar att vårt arbete måste fortsätta. Vi har jobbat med vårt kvinnliga nätverk länge och ändå är det i dag nästan färre kvinnor än det varit tidigare och det gäller invandrare också. Vi måste fortsätta att jobba tills alla känner sig välkomna. Det finns attityder kvar under ytan.
Vad tycker du att bygg- och anläggningsföretagen borde göra?
– Företagen har ett stort ansvar. Det är de som anställer personer, som behöver killar och tjejer, som behöver mångfald och att få de bästa, få bra stämning och lönsamhet. Jag har inte sett ett byggföretag på Pride eller som annonserar i gaymagasinet QX. Och var är Sveriges byggindustrier i de här frågorna? Där ligger vi bättre till. BI och företagen borde ta mer i de här frågorna än de gör.
Hur då?
– De tillhandahåller bodarna, där det blivit förbjudet med bilder med nakna tjejer, men det borde inte stanna vid det. Det behövs ett mer medvetet arbete. Vi har gjort en del, nu sträcker jag ut en hand. Vi är beredda att jobba tillsammans. Var är byggföretagen?
Han konstaterar att i dag är förväntningarna låga på byggbranschen att jobba med de här frågorna.
– Det är synd.
Men inom Byggnads har arbetet blivit en naturlig del av verksamheten.
– För några år sedan hörde jag någon i korridoren som sa att ”Det där Pride ska vi väl inte vara med på?”. Nu säger alla ”Pride ska vi så klart vara med på”.
Matz Larsson
Gör: Kommunikationschef på fackförbundet Byggnads sedan fem år tillbaka och ansvarig för förbundets arbete med hbt-frågor.
Bakgrund: Jobbade tidigare politiskt, bland annat som pressekreterare för den tidigare finansmarknadsministern Sven-Erik Österberg (S).