"Det största arbetsmiljöbrottet i Sverige"

AV NOMI MELIN LUNDGREN OCH BJÖRN DICKSON

En person dog och två skadades vid utbyggnaden av Kista Galleria i somras. I sin egen årsredovisning vittnar byggkonsulten Cremona om problem med kapacitet och kvalité.
Men frågan är om problemen beror på beställaren eller konsulten eller om orsaken ligger på annat håll. Byggindustrin har granskat orsakerna till olyckan som polisen kallar den hittills största arbetsplatsolyckan.

Hittills har fem personer delgivits misstanke om brotten vållande till annans död samt vållande till kroppsskada. Fyra av de misstänkta jobbar på konstruktionsföretaget Cremona, med säte i Örebro, en misstänkt arbetar på byggföretaget Ruukki.

Jan Burman, kriminalinspektör på Västerortspolisen som utreder dödsolyckan, räknar händelsen som det största arbetsmiljöbrottet i Sverige, sett till antalet misstänkta.

Han gissar att fler personer kommer att delges misstanke innan förundersökningen är slutförd och målet eventuellt når domstolen – troligtvis någon gång under våren 2009.

Det är många involverade; Konstruktionsföretaget Cremona, entreprenören Ruukki, byggherren Kista Galleria och projektledaren Forsen Projekt.

– Alla parter nekar till brott. Vi försöker få en helhetsbild från alla, säger Jan Burman.

Misstanken är att olyckan skett på grund av fel i konstruktionstadiet. Den bärande balken var kraftigt underdimensionerad, 7 millimeter i stället för 25 millimeter som var avsikten.

Frågan är om felet beror på slarv eller om det är ett brott och vem eller vilka som bär ansvaret. Polisen undersöker nu hur felaktiga grundläggande fakta i konstruktionsstadiet uppkommit och kunnat hänga med genom hela kedjan av kontroller.

– Varför tillverkar man ett mått där man kan se med blotta ögat att det inte håller och hur kan man montera in den? säger Jan Burman.

En orsak till dödsolyckan kan vara att en felaktig ritning, ett så kallat förfrågningsunderlag, används som bygghandling. Sättet att producera handlingar öppnar för sammanblandning av handlingar, enligt Jan Burman.

För att få ut en konstruktionsritning eller kunna spara den i datorprogrammet måste konstruktören sätta in ett tillfälligt mått, berättar han. Det man får ut är en förfrågningsunderlagsritning, som alltså inte innehåller rätt dimensioner.

Dessa fås fram i nästa steg i programmet SB Balk som räknar ut hållfastheten med exakta mått på balkarna, med hänsyn till de laster och längder huset ska klara när det är färdigt, en så kallad tillverkningsritning, som används för att beräkna stålmängden bland annat.

– Men i byggskedet är det inte säkert att beräkningarna håller. De är gjorda för det färdiga huset och det krävs en montageplan, som anger var det behövs stöttas under byggnationen, säger Jan Burman.

Han berättar att arbetsplatsolyckor generellt har ganska låg prioritet hos polis och åklagare och tycker det är oerhört viktigt att det här ärendet utreds ordentligt.

– Dödsfall vid arbetsplatsolyckor får sällan den genomlysning de borde ha och den effekten att andra kan dra nytta och lärdom av de erfarenheter som görs. De tystas ofta ner, företagen vill inte ha dålig PR och andra företag får inte tillgång till erfarenheterna, säger Burman.

Han är kritisk till den stress och det slarv som finns i vad gäller arbetsmiljön i byggbranschen.

– Det går för fort i dag. Vi ser mycket slarv gränsande till brott. Det kostar så enormt mycket pengar att stoppa ett bygge i dag så det gör man inte, funderar Jan Burman.

Undersöker ni om konstruktionsfel liknade dem som fick så förödande effekter i Kista finns inbyggda på andra ställen?

– Vi har ingen möjlighet att kontrollera det. Det är svårt att få fram ansvarsförhållanden när 30, 40, 50 entreprenörer är inblandade. Vems del gör att det viker? Men slarvar ett företag slarvar säkert flera. Det gör en betänksam, säger Jan Burman.