byggindustrin

– Om någon vill bygga ett passivhus vet de nu vad de ska göra. Det blir också lättare att följa upp och verifiera att det verkligen är ett passivhus man byggt, säger Maria Wall, forskare på avdelningen för energi- och byggnadsdesign på Lunds tekniska högskola.

Hon är en av sju personer som ingått i den teknikgrupp som utformat dokumentet åt Energimyndigheten. Bakgrunden är att många byggherrar haft problem med att veta vilka krav de kunde ställa på en byggnads energiförbrukning utan att entreprenörerna skulle säga att det var omöjligt.

– Det är många som säger att de bygger passivhus i Sverige men det har funnits flera definitioner av begreppet, säger Lars Jarnhammar, ansvarig för arbetet på IVL Svenska miljöinstitutet, som också står bakom definitionen.

Ett passivhus är extremt välisolerat samt saknar värmepanna och radiatorer. Stora delar av året räcker det med värmen från solinstrålningen samt från spis, torktumlare och andra apparater för att hålla en normal inomhustemperatur. Under kalla månader tillförs lite extra värme med ventilationssystemets tilluft.

Uppdraget var att förändra den ursprungliga tyska definitionen till svenska förhållanden. Teknikgruppen skulle även titta på erfarenheter från de passivhus som byggts i Sverige. Den nya svenska definitionen tillåter att man tillför mer energi per kvadratmeter än den tyska. Bor man norra Sverige får man använda ytterligare lite energi.

– Men de flesta elmätare skiljer inte mellan den el som används till uppvärmning och den som används som hushållsel. Därför har vi fokuserat väldigt mycket på att det är den installerade effekten i watt per kvadratmeter som är central i den här definitionen, säger Lars Jarnhammar.

Exempelvis får ett flerbostadshus i Skåne tillföras högst 10 watt per kvadratmeter och ett småhus mindre än 200 kvadratmeter i Norrland högst 16 watt per kvadratmeter.