Tunnelfunderingar i Norge

Det säger Per Helge Pedersen, chefredaktör för norska Byggeindustrien.

Norge är i dag världens tredje största oljeexportör men sedan 2001 faller produktionen. Från och med 2030 behöver hälften av olje- och gasproduktionen komma från i dag oexploaterade fält. Den rödgröna regeringen har delat ut licenser för att leta efter olja, men resultaten har varit magra.

I fjol minskade oljereserverna med 4 procent och året dessförinnan med 9 procent. Under 2009 lyckades Statoil öka produktionen totalt sett, men det var tack vare att den internationella delen växte med 10 procent.

Råoljan på norsk sockel håller helt enkelt på att sina.

Efter oljekatastrofen i Mexikanska golfen har alternativet med en underjordisk tunnellösning för de ännu oexploaterade fälten vid Lofoten/Vesterålen i Nordnorge blivit allt hetare.

Olika tunnelalternativ utvärderades redan i samband med Troll-utbyggnaden, men den gången var avståndet från land för stort (50 km). I fallet med petroleumfickorna i Lofoten/Vesterålen är avståndet mindre än hälften av detta.

Norska Byggeindustriens chefredaktör Per Helge Pedersen är positiv till en tunnellösning för de nordligaste oljefälten - inte minst med tanke på vad som skett i Mexikanska golfen.

- Det är fullt möjligt att konstruera underjordiska tunnlar till de norra oljefälten. Vi har i Norge den tunneldrivningsexpertis som krävs för att kunna landa i en lösning som är förnuftig och ekonomisk försvarbar. Dessutom blir säkerheten betydligt bättre, säger Per Helge Pedersen.

- Resurserna ligger i fickor långt under havsbotten. Genom att bygga en tunnellösning med bergrum för produktion och lagring kan vi få en helt "tät" lösning som varken kommer att störa fiskare eller turister, säger Per Helge Pedersen.

Att det finns olja och naturgas utanför Lofoten är alla överens om. Hur mycket och till vilket värde vet man inte riktigt. Oljeindustrins branschförening, OLF, har i sina prognoser räknat med att det finns motsvarande 3,4 miljarder fat till ett beräknat värd av 1 500 miljarder norska kronor (med dagens oljepris) på fem områden utanför Lofoten och Vesterålen.

Strax före semestern kom en med spänning inväntad rapport från Oljedirektoratet som kartlägger de geologiska förutsättningarna och som levererar prognoser över olje- och gaspotential i området utanför Lofoten, Vesterålen och Senja. Utfallet blev moderatare än i OLF-prognosen, men det rör sig ändå om avsevärda volymer.

De utvinningsbara petroleumresurserna i den statliga rapporten beräknas till plusminus 1,3 miljarder fat med ett förväntat nettovärde på 500 miljarder norska kronor.

Den petrokemiska industrin i Norge slickar sig om munnen.

Områdena runt Lofoten och Vesterålen är de mest lovande, men här finns också en inbyggd konflikt mellan oljenäringen på den ena sidan och miljön och fisket på den andras.

Man pratar om Lofoten som "barnkammaren för hela det norska torskbeståndet". Varje vinter simmar världens största återstående torskbestånd från Barentshavet ner till Lofoten. Vid Lofoten blir koncentrationen av ägg och larver mycket stor. Koncentrationen innebär också att områdena är ovanligt rika på havsfåglar och marina däggdjur.

Regeringen genomförde seismiska undersökningar under några månader 2008 för att kartlägga olje- och gasresurserna i området kring Lofoten och Vesterålen.

Det dröjde inte länge förrän den initialt positiva fiskenäringen började klaga på att fisken försvann. Provsprängningarna skrämde bort fisken, menade de, och fick miljöorganisationer, regeringspartierna Socialistisk Venstreparti och Senterpartiet med sig. Det största regeringspartiet, Arbeiderpartiet har inte bestämt sig ännu (men förmodas av de flesta stå på oljebranschens sida). Hoyre och Fremskrittpartiet är uttalat för fortsatt exploatering. 

- Vi kan aldrig garantera att det inte sker olyckor. Det har hänt dramatiska olyckor i Norge också. Men sker det något nere i en tunnel säger det sig självt att vi kan kontrollera det på ett helt annat sätt än om det skulle hända ute på öppna havet. Risken för föroreningar reduceras dramatiskt, liksom kostnaderna för själva produktionen. Dessutom får den berörda regionen betydligt större nytta och glädje av investeringen. Det blir ringar på vattnet på ett helt annat sätt, säger Per Helge Pedersen.

- Faktum är att det redan har lagts ner en hel del arbete med tunnelalternativet bakom kulisserna. Många av våra ledande forskare och experter på tunneldrivning har varit involverade men de har tystnadsplikt, säger Per Helge Pedersen.

Hur det går visar sig under hösten. Då ska den norska regeringen lägga fram en förvaltningsplan för Lofoten och Vesterålen.