Breeam-SE bedömer hållbarhetsprestandan inom tio områden, alltifrån energianvändning, materialval och inomhusmiljö till avfallshantering, kommunikationer och ekologisk påverkan på närområdet. Den svenska versionen hänvisar till svensk byggnorm och standarder och kan användas för kontors- handels- och industribyggnader.

Den svenska versionen testas just nu av fyra pilotprojekt – Max IV i Lund, nya Överby Handelsplats i Trollhättan, SEB:s nya huvudkontor i Stockholm och kontors- och handelshuset Torsplan i Stockholm.

Den officiella lanseringen av Breeam-SE sker den 24 april 2013.

– Det här är bästa sättet att utnyttja marken. Platsen ligger nära pendeltågsstationen Spånga och busslinjer. Och marknaden för kontor är inte så het just här, säger Pär Nilsson, vd på KF Fastigheter Exploatering.

Byggnadens innergård används till överdäckade parkeringsplatser i två plan, den undre till butiken och den övre till bostäderna. Ovanpå den övre parkeringen ska en gård skapas för de boende. Hur den kommer att se ut, om den får jord, träd och gräs eller bara stenläggning, är inte bestämt än.

– Bygget är inte färdigprojekterat. Detaljplanen går ut på samråd under våren 2013, säger Pär Nilsson.

KF Fastigheters mål är att miljöcertifiera butiken enligt Miljöbyggnad Guld. Bolaget vill även att överskottsvärmen från kyldiskar, belysning och besökare i butiken ska användas för att värma bostäderna.

– Det är i alla fall vår ambition just nu, säger Pär Nilsson.

Projektet är ett samarbete med Peab som enligt företagens avtal får bostadsbyggrätterna i form av en 3D-fastighet. Avtalet omfattar även att Peab bygger både butik och bostäder.

Studier visar att resandet till och från arbetsplatsen minskar bland annat tack vare att fler anställda kan ta cykeln till arbetet, åka kollektivt eller till och med gå. För att fler ska kunna cykla till jobbet har ett antal parkeringsplatser för bilar gjorts om till låsbar cykelparkering.

Fastighetsägare är Wihlborgs fastigheter och Peab har varit entreprenör.

Hans-Olof Svensson, assisterande projektedare för Blekinge Offshore, är glad över beskedet.

– Det var precis det här vi hoppades på, säger han.

Blekinge Offshore har sökt tillstånd för två alternativa parker, en större med 700 verk och en mindre med 350 verk om det större förslaget skulle få avslag. Mark- och miljödomstolen har sagt ja till båda förslagen.

Ännu är dock inte frågan avgjord. Mark- och miljödomstolen skickar nu ärendet vidare till regeringen. Anledningen är bland annat att den havsbaserade vindkraftparken delvis är förlagd på ett område där försvaret har verksamhet. Försvaret har därför motsatt sig planerna.

Skulle regeringen säga ja till vindkraftparken kan ärendet skjutas tillbaka till mark- och miljödomstolen. Då handlar det om att möjligen lägga till vissa villkor om buller, naturskydd etcetera. Ett positivt beslut från regeringen innebär dock grönt ljus för att bygga parken, enligt Hans-Olof Svensson.

Han säger att om allt går Blekinge Offshores väg så är planen att börja bygga vid årsskiftet 2014/15. Det skulle innebära att byggentreprenörer upphandlas under nästa år. Byggprojektet är ett av de absolut största som planeras i Sverige de närmaste åren.

Blekinge Offshores planerade vindkraftpark har en beräknad byggkostnad på mellan 25 och 50 miljarder kronor. Fullt utbyggd skulle den producera sju–åtta Terawattimmar.

Den artonde av FN:s klimatkonferenser avslutades den 8 december 2012 i Doha. Världens länder har nu tre år på sig att ta fram ett nytt klimatavtal som kan ersätta Kyoto-protokollet. År 2015 ska det nya dokumentet klubbas.

Till dess behöver takten på de konkreta åtgärderna i samhället öka. Lagstiftning behöver skärpas och åtgärder genomföras. Bebyggelsen, energiproduktionen och transportsystemen måste bli betydligt mer energisnåla och klimatsmarta.

Världen är på väg mot en temperaturökning på mer än fyra grader år 2100, något som flera rapporter bedömer vara en mycket riskabel utveckling.

– Vi måste fortsätta implementera den lagstiftning vi har men även driva på utvecklingen. Lokala åtgärder har stora möjligheter att skapa global förändring, säger Emi Hijino, kansliråd på Miljödepartementet.

Svante Axelsson, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen är pessimistisk. Det fattas både pengar och politiska ambitioner för att omställningen ska ta fart, anser han.

– Om vi kombinerar den ekonomiska krisen inom EU med klimatkrisen har vi en stor möjlighet. EU kan visa att stora investeringar i klimatsmart teknik skapar nya jobb och ekonomisk tillväxt, säger han.

Men i Sverige satsar vi mer pengar på att få kök ombyggda och hem städade, anser Svante Axelsson och hänvisar till rot- och rutavdragen. Även Marcus Carson, forskare vid Stockholm Environment Institute, anser att vi måste driva på klimatarbetet mycket hårdare.

– De globala samtalen är viktiga men nationella och lokala förändringar kan driva utvecklingen mycket snabbare, säger han.

Människor är vanedjur, vi måste få hjälp att komma över tröskeln och in i det nya samhället, anser Marcus Carson.

– Vi märker att det finns ett stort intresse för hållbarhetscertifiering av stadsdelar här i Sverige. Diligentia använder redan den brittiska utgåvan av Breeam Communities i sin stadsdel Masthusen i Malmö och Peab använder samma verktyg i sin Malmöstadsdel Varvsstaden, säger Bengt Wånggren, vd för SGBC.

Målet är att den svenska manualen för Breeam Communities ska vara klar 2014. Manualen anpassas bland annat genom att brittiska standarder, metoder, regler och verifieringssätt ersätts med svenska.

– De som redan i dag arbetar med hållbarhetscertifiering av stadsdelar menar att den stora vinsten är att det fungerar som ett verktyg för kommunikation mellan aktörerna, kommun och byggare till exempel. Ta en fråga som dagvatten, den måste hanteras gemensamt för att det ska bli bra, säger Bengt Wånggren.

SGBC arbetar sedan tidigare med en anpassning av Breeam Commercial, som används för certifiering av kommersiella kontor och handelsfastigheter.

– Breeam Communities används för stadsdelar, inte enskilda fastigheter. Det är också en bredare certifiering än den för byggnader. Den tar inte bara hänsyn till ekologisk hållbarhet utan även social och ekonomisk hållbarhet, säger Bengt Wånggren.

Syftet med Breeam Communities är att ge planerare och exploatörer ett sätt att förbättra, mäta och certifiera stadsdelens hållbarhet under planeringsskedet.

– SGBC:s uppdrag är att driva utveckling mot hållbarhet i bygg- och fastighetssektorn. Målet är en hållbar samhällsutveckling – certifieringssystemen är ett verktyg. Vi har redan certifieringssystem för byggnader, nu får vi ett för planeringsskedet av hela områden. På sikt vill vi också ha certifieringssystem för byggskedet och för fortsatt utveckling och uppföljning, men det ligger längre fram i tiden, säger Bengt Wånggren.

Arbetet med att skapa en svensk version av Breeam Communities är en del av projektet Hållbarhetscertifiering av Stadsdelar, HCS. HCS har utvärderat de certifieringssystem för stadsdelar som finns runt om i världen för att hitta en bra lösning för Sverige.

– Vi kom fram till att vi hade två alternativ. Antingen utveckla ett helt eget svenskt certifieringssystem för stadsdelar eller anpassa Breeam Communities till svenska förhållanden. De andra systemen tillåter inte nationella versioner, säger Ann-Kristin Karlsson, projektledare för HCS på SGBC.

Den vindsnurra företaget köpt är en 660 kilowatts turbin med en beräknad årsproduktionpå 1,2 gigawattimmar. Enligt Johan Warfvinge, affärsutvecklare på Wäst-bygg, räknar man med att den kommer att täcka upp till 90 procent av företagets elförbrukning.

– Vi kommer också att spara pengar. Hur mycket är dock svårt att säga eftersom elpriset pendlar hela tiden, säger Johan Warfvinge.

Han vill inte berätta hur stor investeringen var, men hävdar att det är köpläge på vindkraftverk nu.

– Elpriserna har gått ner senaste tiden. Det gör att vi tjänar mindre på den el vi producerar. Men vad många glömmer bort är att det gör att priserna på vindkraftverk är låga just nu. Därför kan man köpa in sig till ett bra pris just nu och jag är övertygad om att elpriserna kommer att gå upp i framtiden, säger Johan Warfvinge.

Han tror också att köpet av vindkraftverket kommer att stärka Wäst-byggs möjlighet att få fler jobb inom hållbart byggande.

– I dag tar de olika certifieringssystemen relativt liten hänsyn till vilka resurser själva byggprocessen förbrukar. Men våra uppdragsgivares intresse för miljöfrågorna växer hela tiden och på några års sikt tror jag att hur produktionen går till kommer att spela en allt viktigare roll.

För intresserade lägger Wäst-bygg ut information hur mycket vindkraftverket producerar på sin hemsida.

Av de meriter som nämndes i juryns motivering till vinnaren fanns bland annat ett genomtänkt ledarskap, uppmuntran till beteendeförändringar hos personalen och att man ”omsätter fina värderingar till grön verklighet”.

Kenth Edström, miljöchef för Norden på det vinnande företaget, berättade om företagets miljövänliga arbete:

– IF i Göteborg är bäst av alla IF-kontor i Sverige på miljöfrågor och vi har olika koncept för att lösa ett stort antal frågor. Våra anställda är också en stor anledning till att vi kan hålla företaget grönt. Vi strävar efter att klimatet ska bli så bra som möjligt i framtiden. Vi arbetar med kommun och politiker direkt för att nå fram. Vi arbetar med att städa framför vår egen dörr för att underlätta våra beteendeförändringar. Här finns exempelvis cykelförråd.

– Dessutom har vi en livaktig miljögrupp, som arbetar med att personalen lättare ska kunna ändra sitt beteende ifråga om miljön. Vi har olika styrmedel för att nå fram, exempelvis en miljövänlig inköpsstrategi. Vi köper hållbara möbler som är möjliga att reparera. Målet är att det som köps ska kunna hålla länge. Vi är med i en nordisk inköpsgrupp för Svanen. Där handlar det bland annat om att minska pappersåtgången. Sist men inte minst vill vi lära av varandra.

Green Tenant Award instiftades 2011 på initiativ av Nextport och Tengbom. Det syftar till att driva utvecklingen mot en minskad miljöbelastning och en miljövänligare arbetsplats.

Forskare har monterat tre typer av testväggar med olika egenskaper på en demonstrationsvägg. Experimentet ska utröna vilka växter som lämpar sig bäst och hur de klarar påfrestningen att sitta på en vägg.

Syftet med projektet är ta reda på hur gröna väggar påverkas i ett svenskt klimat.

Experimentet kommer att pågå fram till 2014.

Att det är ett bra läge för vindkraft är tydligt på plats – det blåser bra, marken är bevuxen med lågt ris så turbulensen är låg och lågfjällets svaga sluttning ger vinden en extra skjuts. Dessutom finns det mer energi i vinden när temperaturerna är låga. Den beräknade årsproduktionen motsvarar hushållselen för en mellanstor svensk stad, 43 000 hushåll.

Parken samägs av Skanska, Jämtkraft och O2 i företaget Sjisjka vind där Skanska äger 50 procent och de andra delar på 25 procent vardera. Investeringen är på 1,1 miljard kronor.

Skanskas Fredrik Björckebaum som är vd för Sjisjka vind berättar att bygget hade sina svårigheter, bland annat då fjället ligger i ett Natura 2000 område. O2 sökte tillstånd för vindparken redan i slutet på 1990-talet, men processen har varit segdragen inte minst på grund av naturskyddet. 2011 var alla tillstånd klara och då anslöt Skanska och Jämtkraft som bildade det gemensamma byggbolaget Jemtska.

Byggprocessen var knepig. För det första var det logistiken – enda vägförbindelse var malmbanan och allt material till fundamenten transporterades den vägen liksom alla pendlande byggare. Först i sommar etablerades en bilväg till platsen som delarna till verken kunde transporteras på.

– Den svåraste delen av projektet var att etablera sig på sajten. Sen går det ju bara att gjuta här tre månader om året, säger Rolf Rubensson, platschef på Jemtska.

Det hårda klimatet kombinerat med läget i ett Natura 2000-område gjorde att traditionell gjutning skulle ha dragit ut på tiden och riskerat att skada ömtåliga naturvärden. Därför tog Skanska fram en ny lösning där fundamenten gjordes av prefabelement. 24 av verken har dessa gravitationsfundament som är uppbyggda av 16 stycken 18-tons betongtårtbitar. Dessa göts ihop på plats för att sedan återfyllas med befintliga schaktmassor. De färdiga fundamenten har en diameter på 16 meter med en höjd på 3 meter. Den totala vikten är 1 350 ton.

Karl Lundstedt, gruppchef och konstruktör på Skanska teknik, som konstruerat betongfundamenten uppskattar att prefablösningen gjorde att byggtiden kunde kortas till hälften.

Enligt Fredrik Lindahl, ordförande för Svensk Vindkraftförening, är en annan positiv egenskap för tårtbitskonstruktionen att verken blir lättare att demontera än med konventionella fundament när den tiden kommer.

Ett lite mer pikant störningsmoment på platsen var renar, men med hjälp av en radio med P3 på högsta volym lyckades byggarna hålla djuren borta.

För Skanska är Sjisjka Vindpark det första vindkraftprojekt där byggjätten inte bara är entreprenör utan även går in som finansiär och finns med som ägare. Det är avdelningen Skanska Infrastructure Development, Skanska ID, som driver projekt med den typen av upplägg och har sedan länge gjort liknande affärer med vägar, sjukhus och fängelser, ett av dessa är Nya Karolinska Sjukhuset. Än så länge är energisektorn bara en liten andel av Skanska ID:s verksamhet men avdelningens projektutvecklingsdirektör Göran Carlberg är övertygad att den kommer att växa. Ett pågående projekt är vindkraftparken Mullberget med 26 verk i Jämtland som Skanska ID uppför tillsammans med Jämtkraft. Det ska stå klart nästa år.

– Vi tittar även på andra vindprojekt i Sverige, men inga nya beslut är tagna. Vi har även projekt på gång i Skottland och Chile, säger Göran Carlberg.

Skanska ID:s affärsmodell bygger dock inte på att äga projekten för evigt, på sikt är målet att sälja.

När det gäller Sjisjka Vindpark kan det enligt Fredrik Björckebaum bli så att parken säljs verk för verk, eller i större andelar.

Men när Anders Olsson på stenullstillverkaren Paroc kontaktade de sju största bankerna för Byggmaterialindustriernas räkning fick han svaret att det inte finns något sådant intresse.

Anders Olsson pekar på förebilderna i andra länder. I Norge finns Husbanken som värderar framtida energikostnader vid lånegivning och i Tyskland har bankerna en klart mer positiv inställning än i Sverige och ger bättre villkor.

– Där finns så pass många passiv- och lågenergihus att man ser att kostnaderna är lägre. Dessutom går tyska staten in och ger bidrag. Även Österrike är långt framme, säger Anders Olsson.

I viss utsträckning har han förståelse för bankerna här hemma.

– Det finns inga riktiga kriterier för kravnivån för lågenergi- och passivhus, som det finns i Norge. Men SIS, Swedish Standards Institute, har börjat tänka i de banorna, att ta fram en standard för det här. Då vet bankerna vad det innebär.

Maria Brogren, expert på energifrågor på BI, tycker att det är rimligt att bankerna ger bättre lånevillkor till köp eller byggnation av lågenergihus.

– Framförallt borde bankerna kunna ge ett högre lånelöfte till köp av ett lågenergihus eftersom de låga driftskostnaderna gör att hushållet får ekonomiskt utrymme att betala mer i räntor och amorteringar. Man skulle också kunna tänka sig en lägre räntenivå. Det här är ju en säkrare investering för banken. Det är mycket sannolikt att energipriserna kommer att öka mer än konsumentprisindex i framtiden, vilket kommer att fördyra driften av hus med dålig energiprestanda. Det är mindre troligt att man behöver sälja huset billigt när det har lägre driftskostnader. Allt annat lika, säger hon.

Maria Brogren är förvånad över att bankerna inte visar mer intresse.

– Allt tyder på att det här är en växande marknad. Jag tycker att bankerna borde hålla sig bättre framme och profilera sig inom det här området.

BI vill också att bankerna höjer sin kunskap på det här området för att kunna värdera lågenergibyggnader.

Lågenergihus kostar i dagsläget cirka 5–8 procent mer att bygga än andra hus, bland annat beroende på att de har mer isolering, dyrare fönster och att det behövs hantverkare med specifika kunskaper för att bygga dem.

För en villa kan det handla om ett par hundra tusen kronor extra i bolån. Och för att banker ska gå med på att låna ut mer kan krävas att de tar hänsyn till de lägre driftskostnader som ger utrymme för högre amorteringar.

– Den kompetensen verkar saknas i dag, menar Maria Brogren.

– Orsaken är att vi vill säkerställa genomförandet av projektet som planerat avseende tillstånd som krävs för mottagning, hantering och lagring av bergmassorna. Dessutom vill vi förbättra konkurrensen när entreprenörer för bergarbeten handlas upp, säger Lars Malthe, upphandlingsansvarig på Trafikverket.

Försäljningsprocessen startar i höst och beräknas vara avslutad första halvåret nästa år. Under 2015 kommer den första borttransporten att ske och pågå mellan fyra och fem år. Förutom med lastbil kommer bergmassorna att transporteras med båt från tre tillfälliga hamnar vid Sätra och Lovö.

Det finns ett stort behov av berg- och grusmaterial för Stockholmsregionens planerade bostadsområden och satsningar på infrastruktur. Årsbehovet ligger på 10 till 12 miljoner ton per år. Eftersom en stor del av behovet kan täckas av massor från Förbifart Stockholm kommer uttaget från naturtäkter att minska och resurser sparas.

Återanvändningen har hög prioritet för Trafikverket. Andra kriterier inför försäljningen av bergmassorna är pris, transportavstånd och förslag till alternativa lösningar.

Förbifart Stockholm är en trafikled som dras mellan Häggvik norr om Stockholm till Kungens kurva i söder. Leden blir 21 kilometer lång varav 18 kilometer går i tunnlar. Byggstart planeras ske i slutet av 2013 och leden kommer att ta cirka tio år att bygga till en kostnad av drygt 27 miljarder.

Hur detta hänger ihop och fungerar blir det lättast att se för den som närmar sig området från Bällstavägen, snett mot Solvalla. På baksidan av en parkkulle och därmed helt osynligt från bostadsområdet, går tre stora portar in till den underjordiska automatiserade terminalen som är själva hjärtat i avfallsanläggningen.

Det var på 1960-talet som Envac vidareutvecklade sitt centraldammsugarsystem till att hantera sopor och avfall. Sollefteå Sjukhus var först ut med tekniken och installationen har sedan dess fungerat utan andra avbrott än normalt underhåll.

I dag har Envac levererat över tusen anläggningar på olika kontinenter och har enligt egna uppgifter 70 procent av världsmarknaden. Med boutställningen i Hammarby sjöstad 2002 fick företaget dessutom draghjälp i sin marknadsföring genom att områdets tekniska och logistiska lösningar genom åren studerats av tusentals delegationer från byggare och stadsplanerare från Europa och övriga världen.

Hammarby sjöstad har fortsatt att ligga i täten i teknikutvecklingen med sitt Envacsystem. I likhet med ytterligare en av företagets större anläggningar, Eriksberg i Göteborg, har Hammarby sjöstad och Envac numera egna webbplatser där man får löpande driftsstatistik och prestanda i realtid, byggnadsritningar, områdeskartor och övervakning från  företagets kontroll- och alarmcentral i Stockholm.

Så här fungerar systemet:

Hushållen slänger avfallet i inkast som antingen finns inne i husen eller strax utanför. I Annedal finns bägge lösningarna och frågan om placeringen har avgjorts av byggherren. Avfallet lagras tillfälligt ovanpå en stängd ventil. Vid regelbundna tider töms sedan alla fulla inkast automatiskt och processen styrs från kontrollen i terminalbyggnaden snett emot Solvalla.

I Annedal sorterar hushållen tre fraktioner: papper, matavfall och övrigt. Sammanlagt finns 150 nedsläppsplatser runt om i stadsdelen.

När det är dags för tömning skapar ett antal fläktar undertryck i rören. Sedan töms ventil efter ventil som är full och sugs in i terminalen. I terminalen separeras sedan avfallet från transportluften och komprimeras i respektive container som töms en eller två gånger i veckan.  Inga tunga fordon behöver köra in i stadsdelen.

– Det är viktigt att miljökvalitetsmålet för energiförbrukning inte bara blir en papperstiger. En viktig förutsättning för att klara detta är att satsa på att energieffektiviseringen i det befintliga beståndet sker samtidigt som de nödvändiga renoveringarna, säger Björn O Nilsson.

Rapporten är framtagen av IVAs arbetsgrupp för ”Bebyggelse” med Per Westlund som ordförande. Den röda tråden är att det finns skapliga förutsättningar för att nå målet till 2020, det vill säga att minska energianvändningen med 20 procent.

”De första 20 procentens energieffektivisering i en byggnad kan oftast nås utan ombyggnader, exempelvis genom att optimera värme- och ventilationssystem och genom att byta ut ineffektiva komponenter. Kan fastighetsägarna få med hyresgästerna i sina ansträngningar, är det möjligt att nå ytterligare besparingar”, skriver gruppen i rapporten.

Men att fixa 50 procent till år 2050 kommer, menar IVA-gruppen, att bli betydligt svårare.

– Då krävs det investeringstunga åtgärder i byggnadernas klimatskal. Det förutsätter lång teknisk livslängd samtidigt som avkastningsmöjligheterna är låga.

IVA identifierar ytterligare en rad hinder: Nuvarande byggregler, resursbrist, sätt att kalkylera, bevarandekrav, osäkerhet när det gäller fjärrvärmens prissättning, brist på incitament i hyressättningen och brist på bred kompetens.

Antalet bostäder i Sverige uppgår till 4,5 miljoner totalt, varav 2,5 miljoner i flerbostadshus. Uppskattningsvis tre av fyra av dessa kommer att kräva omfattande åtgärder under de kommande knappt 40 åren fram till 2050. Då måste cirka 50 000 bostäder i flerbostadshus byggas om varje år – vilket motsvarar en investering på mellan 25 och 50 miljarder kronor per år.
Varje bostad kostar mellan 500 000 och 1 000 000 kronor att bygga om till den nivå som krävs enligt framtidens krav, inklusive merkostnader för energieffektivisering. Merkostnaderna bedöms vara 20-40 procent av hela renoveringskostnaden när åtgärderna genomförs i samband med ombyggnad.

– Det här handlar inte så mycket om att ta fram och tillämpa nya tekniker, även om vi naturligtvis ska ta till oss ny teknik och nya material. I första hand är det här en ekonomisk fråga, om främst morötter, men kanske även piskor, och att fastighetsägare som investerar i energisnåla lösningar då måste få avkastning, säger Björn O Nilsson.

– Huvudscenariot är givetvis att de globala energipriserna kommer att sticka iväg. Här har vi en utmaning på den svenska marknaden, fjärrvärmen. Det är en grön modell men innebär också att vi till stora delar är inlåsta. I realiteten så riskerar vi att fjärrvärmetaxorna höjs om fastighetsägare investerar i energieffektivisering och energianvändningen minskar. Det är givetvis fundamentalt ohållbart om så blir fallet.

Björn O Nilsson är trots allt optimistisk. Han tror att staten kommer att kliva fram, visa vägen och kanske initiera demoanläggningar. Däremot tror han inte att staten kommer att lansera något slags stort finansieringsprogram.

– Sverige har varit bra på grön och energisnål nyproduktion, men svagare på att fokusera på det befintliga beståndet. Det utgör inget alternativ för oss att enbart bli världsmästare på hållbar nyproduktion. Det är ingen lösning. Att klara nyproduktionen är en självklarhet, men det räcker inte.

Den nya vindkraftparken, Mullbergs Vindpark, ligger vid Rätan i Bergs Kommun, Jämtland och har utvecklats av Eolus Vind.

Tillståndet medger 31 vindkraftverk på en sammanlagd effekt av 80 MW och en totalhöjd på 180 meter och en årsproduktion om mer än 200 GWh, vilket kommer att kunna försörja cirka 45 000 hushåll med el.

Här slår man de flesta svenska rekord när det gäller projektstorlek. Ribban är högt satt även när det gäller de gröna aspekterna.

– Målet var att bygga världens hållbaraste sjukhus. Men vad innebär det egentligen? Och hur gör man? Vi har fyra underliggande mål som ska bereda marken. Projektet ska Leed-certifieras på guldnivå, certifieras som Miljöbyggnad i högsta klass, vi ska leva upp till kraven i Skanskas interna Grön arbetsplats och vi ska ha fullständig innehållsdeklaration av alla material och produkter utifrån kraven i Byggvarubedömningen, säger Maria Nordberg, miljöchef för Skanska healthcare.

– Jag kan ha fel, men jag har aldrig tidigare sett något projekt som certifierat sig i både amerikanska Leed och svenska Miljöbyggnad, säger hon.

Projektets volymer och komplexitet gör dessutom att NKS är uppdelat i fem Leed-certifieringar och fyra certifieringar enligt Miljöbyggnad.

I Miljöbyggnad bedöms främst innemiljö, använda material/produkter och energi, medan Leed innebär en helhetsbedömning av byggnaders miljöegenskaper, vilket täcker in såväl energiaspekten som övrig miljöpåverkan.

Byggmaterialen ska vara resurssnåla både under byggtiden och under byggnadens hela livslängd.

I BVB görs bedömning av produkter avseende innehåll och livscykelparametrar. Kriterierna utgår från Reach och är samma som i Basta-systemet.

– När vi började projektet fanns det ungefär 9 000 produkter registrerade i BVB. Men sedan dess har antalet ökat 150 procent och de flesta nyregistrerade produkterna har kommit igenom tack vare det här projektet. Vi måste enligt vårt kontrakt dokumentera allt som byggs in och det innefattar också installationssidan, vilket är nytt, säger Maria Nordberg.

För att klara kraven har man behövt öka kunskaperna på bred front och öka medvetenheten genom träning och information.

– Många av de här miljöfrågorna syns inte rent fysiskt. På ett sätt är det lättare med säkerheten inom arbetsmiljön. Här ska du ha hjälm, handskar, ögonskydd och skyddsväst. Du syns direkt om du bryter mot reglerna. Så är det inte när det gäller kemikalier. Det gäller att fatta sådant som inte syns, säger Maria Nordberg.

– För mig är det här det ultimata drömjobbet, säger Maria Nordberg.

Hon har jobbat snart 15 år på Skanska med miljöfrågor och har kommit att specialisera sig på inomhusmiljö och certifieringsfrågor.

– Jag var med och jobbade under kontraktsskedet med inomhusmiljöfrågor, där beställarkraven var väldigt högt satta. Så fort det blev aktuellt att tillsätta miljöchefsjobbet så anmälde jag mitt intresse. Själv kände jag att om jag inte tar chansen nu så kommer jag att ångra mig resten av livet, säger Maria Nordberg.

När startskottet gick var hon ensam, men i dag består miljögruppen av tolv personer – elva svenskar och en amerikan.

– Det är faktiskt väldigt ovanligt med en bemannad miljöorganisation på projektnivå. Det enda andra exemplet jag kommer på är Hallands­ås.

Samtidigt som Skanska startade sitt största bygge någonsin i Solna så var man inne i slutskedet på ett snarlikt OPS-projekt i Storbritannien – megasjukhusbygget Barts & the London med ett byggvärde på nästan 13 miljarder kronor.

Barts & the London och Nya Karolinska Solna har många likheter. Har du plockat mycket lärdomar därifrån?
– Både ja och nej. Faktum är att det finns flera bitar där vi är riktigt duktiga i Skandinavien. När det gäller inomhusmiljö, fukthantering, fuktsäkerhet, energifrågor och analyser av byggmaterial står vi oss väl i en internationell jämförelse. Däremot är britterna oerhört duktiga på att förebygga och ta hand om avfall. Det försöker vi ta med oss. I Sverige är vi duktiga på att sortera avfall, men vi är mindre bra på att undvika att överhuvudtaget skapa det där avfallet, säger Maria Nordberg.

– Britterna är också väldigt duktiga på att hantera ljud och buller i själva produktionen. I NKS-projektet arbetar vi ett stenkast från Thorax där det pågår hjärt- och lungoperationer. I projektet Barts & the London hade de ljudlösa produktionstimmar schemalagda för att inte störa operationerna.

Både den nivå av Leed som tillämpas vid Nya Karolinska och Miljöbyggnad utgår från kontor respektive bostad/kontor. Det finns ett Leed-program för hälsovård och sjukhusbyggnader i USA, men det är helt nytt och inte särskilt väl anpassat till svenska förhållanden, exempelvis för luftfuktighet inomhus.

– Men vi tittar på den och är hela tiden öppna för att hitta nya och bättre metoder. Det bygger inte på färdiga, fyrkantiga lösningar utan mycket på att se till att tillämpningar verkligen följer intentionerna i Leed. Vi sätter ett grönt tak på plats, men gör undantag för helikopterplattan och när vi arbetar med installationerna så utgår vi från Locums installationsregler.

Hon tycker att Leed rymmer ingångar till innovationer och i projektet jobbar man också med ”grön utbildning” där personal och besökare får veta hur man använder byggnaden på ett optimalt grönt sätt. Det finns amerikanska erfarenheter på det området och amerikansk expertis finns med i NKS-projektet eftersom Skanska USA har en lång historik inom sjukvårdssektorn.

Hur jobbar miljögruppen konkret i projektet?
– Vi fungerar utifrån vårt eget, utökade och kompletterande ledningssystem, som bygger på Skanska Sveriges, och har löpande kontrollpunkter i olika skeden: i projekteringen, hos inköparna, i produktionen och under besiktnings- och överlämningsfasen. Från början trodde jag kanske att de olika aktörerna skulle komma till oss av sig själva. Det gjorde de inte. Det behövs en struktur och nu har vi fått det mesta på plats, säger Maria Nordberg.

Ett exempel är planlagda beslutsmötet med fokus på miljöfrågorna. Då samlas miljögruppen och de ansvariga från projektering, inköp och produktion och snackar ihop sig och kontrollerar att man ligger i fas med målsättningarna.

Fler exempel?
– Vi kan ta inköp. Vi har ett inflöde på över 300 olika typer av inköpspaket av utrustning, till exempel golvpaket. Alla paketen rangordnas och miljöklassas. Vi rankar dem i gult, grönt eller rött. De gröna är färdigutredda och det är rätt enkla saker som smidesdetaljer och målarfärg. En gul märkning betyder att vi vill ha en dialog. Det kan röra sig om golvpaketen eller träpaketen. Röd märkning betyder att vi kräver revision. Det är kritiska paket och kan röra sig om fasadelement, stengolv, stomsystem eller installationsprodukter.

Nya Karolinska bimas naturligtvis och här går både ambitionerna och beställarkraven på projektmodellen betydligt längre än vanligt. Ett av kraven i Miljöbyggnad är att leverera ett miljö­bibliotek i bim-modellen.

– I princip ska man kunna plocka ut specifikationer på allt som byggs in i anläggningen från bim-modellen. Vi har en fungerande modell från projektering, byggskedet till förvaltningen. Jag tror det är rätt udda att man går så långt med bim som vi gör här, säger Maria Nordberg.

Nya Karolinska Solna byggs för att använda extremt lite energi.

Energianvändningen ska halveras jämfört med dagens Karolinska. Receptet baseras på ett bra klimatskal, energieffektiva installationer och hög återvinning.
Sjukhusets fasad görs välisolerad med ”smarta” fönster som släpper in solens ljus året om, men stänger ute värmen på sommaren. Andelen fasadyta är också liten i förhållande till golvytan, vilket minskar energiförbrukningen.

NKS kommer att ha miljösmarta tjänster och lösningar som ska göra det enklare för personalen att minska verksamhetens miljöpåverkan.

Några exempel på energibesparande lösningar är dagsljus- och närvarostyrd belysning samt närvarostyrd ventilation.

Ett annat sätt att spara el är att tydliggöra energianvändningen genom individuell energimätning inom olika enheter, uppdelat på verksamhetsel och fastighetsel. Det kommer att finnas en laddningsstation för elbilar i parkeringsgaraget och sopsortering med 32 sorteringsfraktioner.

– En viktig princip är också att all energi ska vara grön, det vill säga komma från förnybara energikällor. Energiförsörjningen kommer att ske genom en kombination av egenproducerad energi och fjärrvärme/fjärrkyla, säger Maria Nordberg.

Den egenproducerade energin kommer främst från en värmepumpsanläggning där det bland annat ingår 140 borrhål (cirka 220 meter djupa). Denna anläggning lagrar värme från sommaren till vintern och kyla från vintern till sommaren.

Det uppskattade behovet av energi till byggnaden uppgår till cirka 120 kilowattimmar per kvadratmeter och år. Tillsammans med verksamhetsenergin uppgår energibehovet till 240 kilowattimmar per kvadratmeter och år. En del av denna energi fås från den egna energiproduktionsanläggningen (bergvärmelagret), vilket gör att det totala behovet av köpt energi uppskattas till ca 160 kilowattimmar per kvadratmeter och år, jämfört med befintliga svenska universitetssjukhus som ligger på cirka 260–280 kilowattimmar per kvadratmeter och år.

– All el som används i det nya sjukhuset kommer att vara förnybar. Övrig värme- och kylenergi som inte kan fås från bergvärmeanläggningen kommer från fjärrvärme och fjärrkyla där produktionen hos aktuella leverantörer till största delen är förnybar.

– Jag gör allt det här på min fritid men nu har jag nått en brytpunkt. Det måste bli ett jobb av den här verksamheten annars blir det kanske så att jag lägger ner Villa Granbäcks hemsida, bloggen samt min närvaro på Facebook och Twitter, säger han.

Det främsta skälet till detta sitter i en vit plaststol och äter osaltade majskrokar. Sonen Noel är 10 månader gammal och en hård konkurrent om sin pappas fritid.

Andreas Granbäck lägger i genomsnitt två till tre timmar om dagen på omvärldsbevakning och informationsspridning om passivhus och lågenergibyggande. Han visste inte att det skulle bli så. Han och hans sambo Linda Wester skapade huset och huset omskapade honom.

Resan började år 2000 när paret träffades. De hyrde en liten stuga men längtade efter ett eget boende. Efter en lång rad visningar av hus till salu hade de flera pärmar med sparade prospekt. Dokumenten var fulla med noteringar om smarta planlösningar och driftskostnader.

– Vi tillbringade två dagar på bostadsutställningen Bo02 och gick igenom samtliga visningsfastigheter i Hammarby sjöstad, säger Andreas Granbäck och skrattar.

Det blev allt mer tydligt att de ville bygga ett eget hus. Det kändes också självklart att det skulle bli ett så energisnålt hus som möjligt utan att kompromissa med komforten. Drivkraften var främst hushållning, ingen av dem tycker att det är någon bra idé att elda för kråkorna.

År 2007 fick de ett erbjudande om samarbete med isoleringsföretaget Paroc, där Andreas Granbäcks far är seniorrådgivare. Företaget tillverkar lågenergiprodukter som stenullsisolering, ångspärrar och tejper. De letade efter ett demonstrationsprojekt för att visa att de både hade byggmaterialet och kunskapen att bygga passivhus.

– Vi funderade två dagar, gjorde en budget, kollade upp banklån och sa ja, säger han.

Andreas Granbäck ritade huset själv ihop med sin sambo och far. Men hans intresse för lågenergibyggande är främst teoretisk, ett slags intellektuellt systemtänkande. Han är inte lika road av att hålla i såg eller skruvdragare själv. Byggandet är därför utfört av en rad upphandlade entreprenörer.

För att korta tiden av dubbelt boende reste de först en huskropp med kök, två sovrum och energisystem. Byggnaden var färdig men inte putsad, fasaden var då fortfarande en putsskiva av stenull. Alla tätskikt och installationer för nästa huskropp var förberedda.

– Då invigde vi huset och jag såg nästan omedelbart en kraftigt ökande besöksstatistik på husets hemsida, berättar han.

Inflyttade och på plats byggde de nästa huskropp, flyttade en skjutdörr av glas och putsade fasaden. Sedan dess har teknik tillkommit och kompletterats. Det senaste är en förvärmning av husets tilluft; en 150 meter lång slang med köldmedium nedgrävd 150 centimeter i marken överför sin värme via en värmeväxlare. De har också installerat en vanlig braskamin mitt i huset, en brasa om dagen är den enda extra tillförsel av energi de behöver kalla dagar.

I dag har de ett väl fungerande passivhus som de trivs i. Inomhusklimatet är bra och energiräkningen mycket låg.

Otillräcklig solavskärmning i det största sovrummet är det enda problemet. Det leder till för hög temperatur på sommaren men håller nu på att lösas med en jalusi från Schweiz. De tycker inte heller att planlösningen optimerar boytan och drar lärdomen att de kanske skulle ha anlitat en arkitekt.

Sedan huset invigdes för fem år sedan har han tagit emot uppåt 250 studiebesök: politiker, journalister, husföretag. Till och med arkitekturhögskolan i Tokyo har varit här. I praktiken har han på sin fritid drivit ett lokalt passivhuscentrum, utan att få betalt för det.

Andreas Granbäck har en bakgrund inom turism och har drivit en egen firma som arrangerade konferenser med forsränning. I dag jobbar han med passagerarservice på Arlanda flygplats. Men helst vill han jobba med energieffektivt byggande.

– Det här är mitt största intresse – hus och teknik. Det har alltid varit så, säger Andreas Granbäck.

FAKTA: Andreas Granbäck har byggt Villa Granbäck, Stockholms första passivhus.
Gör: Bloggar och twittrar om energieffektivt byggande.
Bakgrund: Uppvuxen i Skövde, utbildad inom turism.
Kuriosa: Har byggt en hemsida åt Karin Adalberth, ingenjören som byggde Sveriges första plusenergihus.

Föreningen administrerar fyra av landets sex miljöcertifieringar av hus. I dag är 159 företag och organisationer medlemmar i SGBC. Medlemmarna finns bland byggentreprenörer, installatörer, tekniska konsulter, arkitekter och fastighetsägare. De finns också bland kommuner, landsting, energileverantörer samt bland byggvaru- och byggmaterialtillverkare.

Bakgrunden är att verksamheten i handelslokaler som butiker, köplador och gallerior använder stora mängder energi. Butikerna har mycket belysning, ventilation och många driftstimmar. Matvaruaffärerna har dessutom ett stort antal kyl- och frysdiskar som genererar spillvärme.

– Allt fler jobbar med att få ner energianvändningen i sina handelslokaler. Men en minskad energianvändning syns inte och ägarna av lokalerna vill gärna ha ett bevis för det miljöarbete de gör, säger Catarina Warfvinge.

Även tillverkningsindustrin har börjat satsa lite extra på energieffektivisering och bra klimatskal till sina industribyggnader. En miljöcertifiering kan bland annat underlätta vid ansökan om bygglov när kommunen ställer miljökrav vid en exploatering.

– Industrisektorn vill därför att reglerna för miljöcertifiering byggs ut så att även industrilokaler kan miljömärkas. De här signalerna är ganska nya, vi har inte satt igång det arbetet än, säger Catarina Warfvinge.

– De kommande åren ska i stort sett all personal som jobbar med husbyggnad utbildas. Hittills har några hundra personer gått vår interna utbildning i lågenergibyggande, säger Svante Wijk, energisamordnare på NCC construction.

– Det finns ett stort utbildningsbehov. Att bygga tätt och med få köldbryggor är en viktig del i energieffektivt byggande, säger Anneli Mälargård, utvecklingsledare på Skanska Sverige miljö.

Det är EU-direktivet Byggnaders energiprestanda som driver på utvecklingen. Senast år 2019 ska alla nybyggda hus inom offentlig sektor vara nära noll energi-byggnader. År 2021 gäller det all nyproduktion samt större renoveringar.

År 2010 höll organisationen Passivhuscentrum Västra Götaland och SP Sveriges tekniska forskningsinstitut ett par kurser i passivhusbyggande på fem dagar vardera. Kurserna vände sig till yrkesarbetare, framför allt snickare och elektriker.

Men utbildningen fick kritik.

– Kurserna var för långa och låg för långt bort geografiskt. Det var för dyrt att skicka personalen till den här utbildningen, säger Svante Wijk.

Kurserna kortades ner till två dagar. Nu förnyas även innehållet och riktar sig till de personer som utbildar internt på byggbolagen. Då får företagen möjlighet att själva hålla utbildningar när det passar verksamheten och utan att yrkesarbetarna behöver resa iväg.

– Det viktiga för oss är att våra interna utbildningar kan tajmas till ett aktuellt passivhusbygge. Och att man kan anpassa utbildningsmaterialet till just det bygget, säger Svante Wijk.

Hittills uppger Skanska, NCC och Peab att de planerar att skicka folk till den nya utbildningen, som fått pengar från utvecklingsprogrammet Lågan.

– Planen är att utbilda 30 personer under år 2012 som ett pilotprojekt, främst i Västra götalandsregionen. Under 2013 vill vi skala upp utbildningen till nationell nivå, säger Anna Urombi, utbildningskoordinator på organisationen.

Passivhuscentrum gör bedömningen att om 20–30 utbildare går kursen i år skapar det runt 1 000 passivhuskunniga yrkesarbetare under år 2013.

– Målet är att nå majoriteten av branschen med den här kunskapen till år 2019, säger Anna Urombi.

TEORI OCH PRAKTIK
En kurs i passivhusbyggande tas just nu fram av Passivhuscentrum Västra Götaland och SP Sveriges tekniska forskningsinstitut. Kursen riktar sig främst till de stora byggbolagens interna utbildare men även representanter för mindre bolag är välkomna.

Första dagen är utbildningen teoretisk och berör ämnen som lufttäthet och systemtänkande. Dag två varvas praktik med workshops på ett pågående passivhusbygge. Kursdeltagarna får bland annat testa provtryckning, fuktmätning och termografering (värmekamera).

Dagarna avslutas med summering, diskussion samt tentamen, berättar Anna Urombi, utbildningskoordinator på Passivhuscentrum.

Det är när kunden tecknat ett sådant abonnemang som nätägaren inte får ta betalt för vare sig timmätningen eller eventuell ny mätutrustning, enligt lagförslaget. Majoriteten av de svenska elkunderna har sedan år 2009 fått nya fjärravlästa elmätare som avläses en gång per månad. Ungefär 90 procent av dessa klarar redan att leverera mätvärden en gång i timmen.

Timdebitering kan också få betydelse för hela landets energiförsörjning. Mest el används på eftermiddagarna och minst el på natten. Timmätningen kan få konsumenterna att styra om sin användning av exempelvis tvättmaskiner, torktumlare och uppvärmning av ackumulatortankar till natten.

Det skulle kapa topparna på den nationella förbrukningskurvan. Elen skulle räcka till fler och göra landets elförsörjning mer robust.

– Det här är ett paradigmskifte. Vi kommer att förbruka mer energi för att lagra och processa data i Luleå än till att tillverka stål, säger Matz Engman, vd för utvecklingsbolaget Luleå Näringsliv.

För närvarande byggs den första av Facebooks tre planerade serverhallar. Tillsammans får hallarna en yta på 84 000 kvadratmeter, motsvarande 33 hockeyrinkar. Hallarna ska fyllas med tiotusentals serverdatorer som ska hantera stora delar av datatrafiken från Facebooks just nu 850 miljoner användare.

Facebooks anläggning ska bli världens mest miljövänliga serverhall med rekord i antal databeräkningar per insatt energimängd, enligt Facebook. Men ingenting av de enorma mängder värme som datorerna utvecklar kommer att återvinnas.

Ungefär 1 terawattimme elenergi kommer att omvandlas till värme i serverhallarna. Det är 2 procent av den totala elanvändningen inom Sveriges industri. Eller det sammanlagda elbehovet för en kommun av Västerås storlek.

Värmen skulle kunna värmeväxlas in på fjärrvärmenätet men behovet är redan mättat med billig värme från SSAB:s stålverk, som återvinner delar av sin spillvärme.

– Facebook är inte med och bekostar någon återvinning av värmeenergin, det finns det ingen ekonomi i. Problemet är att Luleå har Sveriges billigaste fjärrvärme och el, säger Matz Engman.

Enligt honom skulle värmen exempelvis ha kunnat användas till växthus där man odlar tomater. Men det finns inte plats för vare sig växthus eller andra industrier där serverhallarna byggs. Och värmen kan inte ledas för långa sträckor utan att installationerna av rör blir för dyra, enligt Matz Engman.

NCC Construction bygger den första serverhallen men har inte försökt påverka kunden att satsa på energiåtervinning. Företaget fick ett färdigt koncept att bygga en svensk version av, enligt Erik Nerell, chef för affärsenheten Datacenter på NCC.

– Med den tekniska lösning som kunden har valt går det inte att återvinna värmeenergin. Jag har ställt frågan och fått svaret att det är för lågvärdig energi, säger han.

– Första gången jag hörde talas om projektet tänkte jag att den här värmen måste gå att återvinna. Det ser vi som en möjlighet, det vore spännande att titta på det i framtiden, säger Erik Nerell.

Både Facebook och Apple har fått kritik av framför allt Greenpeace för att deras serverhallar använder betydande mängder el skapad med kolkraft, vilket ger stora utsläpp av klimatpåverkande koldioxid. Apple rankades därför 2011 som det minst gröna teknikföretaget av miljöorganisationen.

Apple har nu lovat att bygga en solenergianläggning intill serverhallen i North Carolina. Och det nya cirkelrunda huvudkontor som planeras i Kalifornien ska vara självförsörjande på energi, lovar Apple.

All energi i datorn blir värme

Hundra procent av den elenergi som driver datorernas processorer och arbetsminnen blir värme. Det berättar Per Stenström, professor i datorkonstruktion vid Chalmers tekniska högskola.

– All elenergi som driver elektroner genom ett datachip blir värme. Att vi samtidigt får elektronerna att utföra beräkningar åt oss är en sorts bieffekt, säger han.

En processor utvecklar tillsammans med datorns arbetsminne, ram, ungefär 200 watt. En processor i en server används i genomsnitt 50 procent av tiden.

I en vanlig persondator sitter det en enda processor. Att de serverhallar som Facebook bygger i Luleå har en total installerad effekt på 100 megawatt kan innebära att hallarna fylls med tiotusentals, kanske hundratusentals, dataprocessorer.

FAKTA: Mer än ett stålverk

Eleffekt Facebooks serverhallar: 100 megawatt.

Eleffekt SSAB:s stålverk i Luleå: 80–90 megawatt.

Eleffekt, världens snabbaste superdator K Computer (Japan): 12 megawatt.

Energianvändning Facebooks serverhallar: 1 terawattimme per år. Det är lika mycket som Västerås kommuns elbehov eller som elbehovet för 40 000 villor med direktverkande el.

Elbehov för en villa uppvärmd med direktverkande el: 25 000 kilowattimmar per år.

Elbehov för hela den svenska industrin: 55 terawattimmar per år.

Energi tillräcklig för 40 000 eluppvärmda villor kommer att slösas bort från de tre serverhallar som Facebook bygger i Luleå. Värmen ska inte återvinnas utan kommer i stället att vädras ut i det kylslagna norrbottniska landskapet.

Uppgiften omfattar bland annat kyrkor, kapell och församlingshem. Energiprestandan hos byggnaderna är väldigt varierande. I någon församling är kyrkan energiboven, i en annan är det församlingshemmet, berättar Erik Olofsson, energiexpert på Sweco.

– Kyrkor är särskilt svåra att energieffektivisera på grund av deras antikvariska värden, säger han.

En luft/luft-värmepump skulle ha kunnat vara ett alternativ. Men både aggregatet utomhus och inomhusmodulen är svåra att placera så att de inte stör de kulturhistoriska värdena. Det är även viktigt att ha full kontroll över inomhusklimatets temperatur och fuktnivåer. För torr luft skapar torrsprickor i den ibland flera hundra år gamla interiören av trä.

– Det gör det svårt men samtidigt roligt att jobba med det här, säger Erik Olofsson.

En manual ska så snart som möjligt läggas ut på organisationens hemsida. Den blir en sorts öppen remiss, vem som helst kan ladda ner den och tycka till, förklarar Bengt Wånggren. Trots att märkningen är anpassad för svenska förhållanden kommer manualen att vara skriven på engelska, för att britter ska kunna ladda ner den och ha åsikter.

– Det är Londonbaserade Bre Global som bevakar att den svenska versionen blir ett system med hög kvalitet, säger Bengt Wånggren.

Enligt honom blir svenska Breeam mycket mer omfattande än det svenska miljömärkningssystemet Miljöbyggnad, det är betydligt fler faktorer som ska redovisas under certifieringsprocessen. Märkningen bygger bland annat på det metriska systemet, som centimeter och kilogram, och på Boverkets byggregler.

Ett 20-tal bygg- och fastighetsbolag har varit med och utvecklat svenska Breeam. Företagen har lämnat förslag på hus som systemet kan testas på. Representanter för företagen och SGBC ska nu sätta sig ner och välja ut de 5–7 hus som blir testpiloter och först ut med märkningen i Sverige.

– Eventuellt leder pilotprojekten till justeringar av manualen. Sedan släpps den för allmänt bruk, troligtvis före sommaren år 2012, säger Bengt Wånggren.

Då översätts manualen till svenska. Men vid en eventuell tvist om innehållet är det den engelska versionen som gäller, det är originaldokumentet. I Norge finns sedan oktober 2011 en motsvarande nationell version, Breeam-Nor.

Trots att intresset för miljöcertifiering har ökat kraftigt de senaste två åren är bara drygt 450 svenska hus miljömärkta med någon av de fem olika certifieringar som används i landet, visar Byggindustrins sammanställning.

För ungefär fem år sedan infördes ekonomiska incitament och snabbare tillståndsprocess i USA. I dag finns det 6 200 Leed-märkta hus och 21 000 pågående certifieringar i USA. Det framgår av den omfattande utvärdering som gjorts av branschorganisationen Naiop.

Enligt Filip Elland är miljöcertifiering ett viktigt verktyg för att nå Sveriges mål för energianvändning i byggnader, som ska halveras till år 2050. Energieffektiv nyproduktion räcker inte, det är energianvändningen i Sveriges befintliga byggnader som måste ner.

Filip Ellands examensarbete bygger på en omfattande genomgång av rapporter och annan litteratur. Han har även skickat ut enkäter och intervjuat 14 certifieringsexperter på bygg-, konsult- och fastighetsbolag samt branschorganisationer.

De tillfrågade ser flera starka drivkrafter till varför man ska miljöcertifiera sina hus, exempelvis ökat fastighetsvärde och lägre driftskostnader. Men nästan alla tillfrågade tycker att bättre information och nya ekonomiska morötter skulle få fart på utvecklingen.

Några exempel som nämns är förmånligare lån, lägre försäkringspremier, snabbare planprocess, sänkt fastighetsskatt under en period eller möjligheten att fondera skattebefriat kapital till gröna åtgärder.

Filip Elland jämför med de bidrag och skattelättnader som miljöfordon har fått i Sverige de senaste tio åren. Stödet har lett till att 40 procent av de nya bilar som säljs i dag är miljöbilar.

FAKTA: Halvering av energin till år 2050
Byggnader står för ungefär 40 procent av Europas totala energianvändning och de är den enskilt största posten i världsdelens energiomsättning. I Sverige ska byggbeståndets energianvändning minska med 20 procent till år 2020 och med 50 procent till år 2050, i båda fallen jämfört med användningen år 1995.

Näst vanligast är en kombination av biobränsle och elvärme, vilket finns i 20 procent av villorna. Fjärrvärme har ökat och värmer nu upp 12 procent småhusen. Även värmepumpar ökar och finns nu i 46 procent av husen. Oljepannor har fortsatt att minska och användes under förra året endast i en procent av villorna.

Att betala 18 000 kronor för att isolera vinden på villan höjer försäljningsvärdet med i genomsnitt 34 000 kronor, framgår det av studiens resultat. Att installera bergvärme kostar 160 000 kronor men ger bara 113 000 kronor mer vid en försäljning.

– Vi ville se om man kan räkna hem investeringen i förbättrad isolering eller uppvärmningsteknik vid försäljningen. Eller om man måste vänta in avskrivningstiden på till exempel bergvärme innan man säljer villan, säger Pontus Cerin, docent i ansvarsfulla investeringar vid Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad på KTH.

När en villaägare ska ta beslut om investeringar i energiteknik eller isolering räknar han eller hon på vilken återbetalningstid åtgärden har. Det tar exempelvis uppåt tio år innan en investering i bergvärme betalat sig genom lägre uppvärmningskostnader.

Men under några av livets faser kan en familj behöva flytta innan energirenoveringen är avskriven. Pontus Cerins undersökning ger villaägaren ytterligare hjälp att ta beslut. Om en energiåtgärd höjer marknadsvärdet hos bostaden är det tryggare att göra investeringen.

Studien kan också användas som underlag för politiska beslut om vilka husägare och vilka åtgärder som kan behöva ekonomiskt stöd.

Forskningen bygger främst på Boverkets sammanställning över energideklarationerna för samtliga försäljningar av småhus i Sverige under åren 2009–2010. Den genomsnittliga villan har 168 kvadratmeter boyta, använder drygt 17 000 kilowattimmar energi per år och kostar 2 215 000 kronor.

Att sänka energianvändningen i en dyr villa i storstadsregionerna skulle enligt studien löna sig bättre. Men holländsk forskning visar att de positiva sambanden mellan energiprestanda och försäljningspris minskar där husen är dyra.

Enligt Pontus Cerin kan förklaringen vara att lönerna och banklånen är högre i storstäderna. Energikonsumtionen är därför en mindre del av hushållens disponibla inkomst och i många fall liten jämfört med kostnaderna för bolån. Därför sjunker betalningsviljan för energibesparing i storstäderna.

KTH-forskarna har hittat liknande samband i Sverige och ska utreda kopplingen ytterligare.

– Det vore tråkigt att se att investeringar i badrum och kök lönar sig bättre ekonomiskt än energiåtgärder, säger Pontus Cerin.

Han håller nu tillsammans med professor Björn Hårsman på att samla in fler uppgifter om fastigheterna för att göra nya statistiska beräkningar. Exempelvis data från SCB om hur hushållen ser ut, som familjens storlek, inkomster och utbildning. Forskarna har även hämtat information från SMHI om lokala klimatförhållanden för att se om uppvärmningsbehovet påverkar studiens resultat.

– Man kan säga att vi bryter ner taxeringsvärdet i dess beståndsdelar, säger Pontus Cerin.

Studien finansieras av stiftelsen för miljöstrategisk forskning Mistra, som har ett program för hållbara investeringar. Motiveringen till projektet är att det inte räcker med tuffa krav på energianvändningen i nya byggnader för att nå Sveriges energimål. Det är insatser i befintliga hus som ger den stora effekten.

Isolera vinden kostnadseffektivt och energismart

Få energiåtgärder lönar sig ekonomiskt vid en försäljning kort tid efter åtgärden. Exemplen i tabellen gäller en genomsnittlig villa på 168 kvadratmeter med försäljningspris 2 215 000 kronor som använder 17 418 kilowattimmar per år.

Forskningen bygger främst på uppgifter från Boverket på energideklarationer gjorda vid samtliga försäljningar av småhus i Sverige åren 2009–2010, totalt 105 724 försäljningar. Energideklarationer finns för 87 procent av alla sålda villor i landet.

* Holländsk forskning och preliminära svenska resultat visar att sambandet mellan energiprestanda och försäljningspris minskar där husen är dyra. Styrkan i det här sambandet ska undersökas vidare av KTH-forskarna.

Forskning ska avslöja vilken energirenovering som lönar sig vid snabb husförsäljning.

Västfastigheter, som förvaltar Västra Götalandsregionens fastigheter, är en av västra Sveriges största fastighetsförvaltare med en lokalyta på över 1,6 miljoner kvadratmeter. I fastighetsbeståndet ingår bland annat 15 sjukhus, naturbruksgymnasium och ett antal folkhögskolor.

En stor del av fastigheterna är 20-30 år gamla och drar mycket energi. 1995 var energiåtgången i genomsnitt 280 kilowattimmar per kvadratmeter och år. I dag är den i genomsnitt för hela beståndet 204 kilowattimmar per kvadratmeter och år. Det nationella målet på energieffektivisering med 20 procent i relation till 1995 uppnåddes redan för tre år sedan.

Nu spänner man bågen ytterligare och ska nå halveringsmålet för 2050 redan 2030. Efter tilläggsisolering, ombyggnad av fasader, effektivisering av befintliga installationer och liknande åtgärder är målet 140 kilowattimmar per kvadratmeter och år.

– För att minska energianvändningen bedriver vi tillsammans med regionens verksamheter ett intensivt energieffektiviseringsarbete med höga ambitioner, säger Knut-Olof Lagerkvist, energiansvarig på Västfastigheter.

Sweco har fått i uppdrag att göra en konsekvensutredning för att se vilka hinder som finns och vilka merinvesteringar som krävs för att nå energimålen. Sweco ska även göra simuleringar samt medverka i en omfattande energikartläggning av samtliga fastigheter för att avgöra varje fastighets besparingspotential. En kartläggning av Östra sjukhuset i Göteborg har redan genomförts. Den visar att sjukhusets åtgång av energi från dagsläget kan minska med 40 procent.

Kartläggningen av Västfastigheters samtliga fastigheter beräknas ta tre år.

– Jag vill hjälpa henne att förstå vår sektor så att hon får klart för sig vad vi kan påverka, och vad vi inte kan påverka, säger Ola Månsson.

Referensgruppen är en del av regeringens arbete med att upprätta en färdplan för hur Sverige ska bli fritt från nettoutsläpp av växthusgaser till 2050. Visionen för 2050 fastställdes i klimatpropositionen (prop. 2008/2009.162) och är baserad på EU:s mål att minska klimatutsläppen med 80-95 procent till 2050.

Referensgruppen, som består av representanter för näringsliv, miljöorganisationer, kommuner och forskare, ska få vara med och diskutera vilka problem och möjligheter som omställningen till ett samhälle utan klimatutsläpp medför. Totalt har gruppen 24 medlemmar.

– Vi ska fungera som ett bollplank åt Lena Ek, säger Ola Månsson som är ensam företrädare för samhällsbyggnadssektorn.

Han är mycket positiv till arbetsmetoden och hoppas kunna sprida sin entusiasm.

– Att samla en tvärgrupp på det här viset ger en snabb kontakt och effektiv kommunikation. Det skapar den öppna dialog som är nödvändig för att vi ska förstå varandra. Det här är ett arbete som jag ser fram emot och kommer att prioritera, säger han.

Gruppen hade sitt första möte den 15 november. Deltagarna ska samlas sammanlagt fyra till fem gånger innan arbetet med färdplanen avslutas år 2013. Nästa möte är planerat till början av 2012.

– Vårt första möte fungerade som en kick-off för Lenas arbete för ett Sverige utan nettoutsläpp 2050. Vi fick lära känna varandra och Lena berättade om hur hon har tänkt att arbetet ska drivas, säger Ola Månsson.

Miljöminister Lena Eks referensgrupp ska hjälpa Sverige att bli fritt från nettoutsläpp av växthusgaser till 2050. FOTO MARTINA HUBER

Enligt Lena Ek ställer målet för 2050 stora krav på samhällsförändring.

– Det handlar om en omfattande förnyelse och modernisering av det svenska samhället där alla blir berörda, säger hon i ett pressmeddelande från regeringskansliet.

Men Ola Månsson är inte oroad, han tycker att Lena Ek har en realistisk bild av det kommande arbetet.

– Jag tycker att hennes syn på de här frågorna är förnuftig och jordnära. Inga överdrifter. Och hon bjuder in till en öppen dialog, säger han.

Ola Månsson är övertygad om att Sverige kan nå målet för 2050.

– Det gäller bara att alla ställer upp. Det handlar om attityder. Och i vår sektor har vi redan ett pågående arbete, säger han.

Som exempel nämner han arbetet med frivilligt producentansvar för en hållbar miljö som drivs genom Kretsloppsrådet, projektet Lågan som stimulerar energieffektiv om- och nybyggnad och den ideella föreningen Sweden Green Building Council.

– Vi har redan gjort mycket på arbetsplatsnivå, nu måste vi börja tänka mer på logistiklösningar och materialval. Och så måste vi se till att politikerna får reda på vad vi redan gör, vad vi kan göra i framtiden och vad vi inte kan göra, säger Ola Månsson.

MILJÖMINISTERNS REFERENSGRUPP
Referensgruppen består av representanter för näringsliv, miljöorganisationer, kommuner och forskare. Deltagarna ska diskutera vilka problem och möjligheter som omställningen till ett samhälle utan klimatutsläpp medför. Totalt har gruppen 24 medlemmar.

Ola Månsson är säker på att Sverige kan bli fritt från nettoutsläpp av växthusgaser till 2050.

– Vi arbetar fortfarande med projekteringen och kan inte presentera några siffror än, säger Lars Flygare på Bravida, som fått uppdraget att projektera och installera el, vvs och ventilation.

Förhoppningen är att överskottsvärmen ska täcka hela kontorsdelens värmebehov.

– Vi installerar en luft/vatten-värmepump som ska drivas med varm luft från serverhallen. Varmvattnet värmer i sin tur upp kontorslokalerna, säger Lars Flygare.

Den värme som blir över efter att kontorslokalerna värmts upp ska kylas bort med hjälp av kall uteluft och så kallad evaporativ kyla.

– Evaporativ kyla används i stora serverhallar i bland annat USA, men vi på Bravida känner inte till någon storskalig användning i Sverige, säger Lars Flygare.

Evaporativ kyla bygger på samma princip som däggdjurs svettning. När vatten avdunstar från en fuktig yta tas värmen som krävs för ångbildning från luften. Samtidigt som vattnet avdunstar sänks alltså den omgivande luftens temperatur.

– Beroende på behovet av kyla eller fukt i serverhallen, och uteluftens temperatur och fuktighet, används olika mycket vatten och olika blandningar av utom- och inomhusluft. Regleringen görs av ett automatiserat styrsystem, säger Lars Flygare.

– Intresset för hållbara stadsdelar har växt och blivit stort under de senaste två åren. Vi medverkar i de två projekt som hittills startats i Sverige, berättar Jan Wijkmark, hållbarhetschef på White arkitekter i Stockholm.

Det är två stadsdelar i Västra hamnen i Malmö som siktar på en märkning. Men intresse finns även hos kommuner som Norrköping, Umeå, Göteborg samt Stockholm med sin nya planerade stadsdel Norra Djurgårdsstaden.

Hållbara stadsdelar är ett bättre mål för stadsplaneraren än hållbara hus, enligt Jan Wijkmark. Är inte stadsdelen planerad för hållbarhet Men är inte området planerad för hållbarhet kan det äta upp vinsterna av exempelvis de lågenergihus som byggts i området.

– Man kan bygga ett hus med sunda material och mycket låg energiförbrukning. Men om området inte är planerat för bra, tillgänglig kollektivtrafik och goda sociala miljöer upphävs miljönyttan, säger Jan Wijkmark.

Han tar upp nybyggda villaområden som exempel på en bebyggelsetyp som har svårt att uppnå social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. På grund av att bostäderna är utspridda över stor yta används marken ineffektivt och familjerna blir beroende av bil. Stadsplaneringen utestänger dessutom dem som inte har råd med bil eller som inte har körkort. Bebyggelsen skapar också mer utsläpp av växthusgaser.

– De enskilda husen kan få högsta betyg i en miljöcertifiering men ur hållbarhetssynpunkt är det olämpligt att rulla ut villamattor i landskapet, säger Jan Wijkmark.

Ska man skapa hållbara stadsdelar måste kommunerna ta ett tydligare tag om taktpinnen, anser han. Samarbetet mellan kommuner och byggbranschen måste fördjupas. Hållbarhet bör vara ett viktigt styrmedel redan under de allra tidigaste skeendena av planeringen, anser han.

För att lyckas behöver branschen även en gemensam värdegrund och mätmetod som visar samhällsnytta.

– Eftersom de har planmonopol har kommunerna ett ansvar att driva på utvecklingen. Och byggföretagen har ett ansvar att inte bara tänka på företagsekonomiska kostnader och vinster utan även samhällsekonomiska, säger Jan Wijkmark.

Utvecklingsprojekt skapar svensk märkning

Arbetet mot hållbara stadsdelar drivs idag inom utvecklingsprojektet Hållbarhetscertifiering av stadsdelar, HCS. Ambitionen är att ta fram en svensk version av certifieringen Breeam Communities under 2012.

Projektet har samlat hela branschen: statliga verk, kommuner, byggherrar, fastighetsägare, energibolag, konsulter, arkitekter, forskare och andra organisationer. En seminarieserie har under september flyttats mellan i Umeå, Stockholm, Norrköping, Göteborg och Malmö. Över 800 deltagare kom till träffarna.

LÄS MER: www.hallplatsen.nu

Vid midsommar år 2011 gick Jan Wijkmark, hållbarhetschef på White, ut på taket för att inventera floran. Han hittade totalt 77 växtarter. De nya arterna hade transporterats dit med vinden eller fågelspillning. Taket är nu även ett hem för insekter och andra organismer och bidrar därför till stadens biologiska mångfald.

Företagets ambition är att även sätta upp en bikupa på taket och med hjälp av binas ekosystemtjänst pollinering ytterligare bidra till stadens biologiska mångfald.

Det är den havsbaserade vindkraftparken vid Lillgrund som ger Malmö en andra plats i rankningen.

I hela landet har 216 nya vindkraftverk tagits i drift sedan årsskiftet och vid utgången av augusti 2011 fanns det enligt Energimyndigheten 1 871 vindkraftverk i Sverige. Det finns nu vindkraft (anslutna till elcertifikatsystemet) i 154 kommuner, medan resterande 136 kommuner inte har någon vindkraft alls.

Vindkraftslistan baseras på installerad effekt vindkraft i kommunerna. Flera parametrar avgör hur mycket vindkraft som kan byggas i en viss kommun, som exempelvis yta, befolkningstäthet och vindförhållanden.

Elproduktionen från vindkraft har på kort tid mer än fördubblats, från 2,5 terawattimmar (TWh) under helåret 2009 till 5,4 TWh under de senaste 12 månaderna. Produktionen i de tio svenska kärnkraftsreaktorerna uppgick i genomsnitt till 5,8 TWh vardera under samma period.

Om riksdagens planeringsram på 30 TWh vindkraft år 2020 förverkligas skulle det motsvara cirka 20 procent av Sveriges elanvändning vilket kan klaras med omkring 4 000 moderna vindkraftverk. Fakta Svensk Vindenergi

–  Vi kan se att villamarknaden börjar mättas. Men på fastighetssidan är värmepumpmarknaden ny och vi tror att det finns en stor utvecklingspotential, säger Anne-Lee Bertenstam på SVEP.

Tillverkarna anpassar sig till det nya marknadsläget genom att utveckla värmepumpar med högre effekt som lämpar sig för större fastigheter. Ett exempel är Panasonic. I slutet av oktober besökte utvecklings- och marknadscheferna Sverige, bland annat för att presentera kommande produktnyheter för de svenska återförsäljarna.

– Utvecklingen går mot värmepumpar med större kapacitet, sa Toru Takami, Country Manager Nordics, Panasonic.

Anne-Lee Bertenstam tror att en parallell utveckling av små värmepumpar kommer att ske.

– Jag tror att ny lagstiftning kommer att driva fram små värmepumpar anpassade för framtidens energieffektiva hus, säger hon.

Lägenheten har totalrenoverats, fått en ny planlösning, omfattande lösningar för fastighetsautomation och ska få en styrenhet som är så ny att den bara finns i demoversion.

– Vi valde en lägenhet i miljonprogrammet eftersom de har ett renoveringsbehov. Det är också i det befintliga beståndet som utmaningen och de stora miljövinsterna finns att hämta, säger Eva Favaro, marknadschef på Mimer.

Men hur mycket av den teknik som presenteras i framtidslägenheten Mimer kan ta med sig i kommande renoveringar är i dagsläget oklart.

– Vi måste ta ett steg i taget. Vårt mål är att skapa moderna och effektiva lägenheter som våra hyresgäster har råd med. Idag är tekniken ung och dyr men det kan se helt annorlunda ut om vi väntar tio år, säger Per Widerstedt, projektchef på Mimer.

Tekniken i framtidslägenheten består delvis av traditionell fastighetsautomation baserad på den öppna standarden KNX. Det nya är att KNX-systemet kan utbyta information med elnätet. Det görs med ABB:s styrenhet ESI, Energy Service Interfase, som ännu bara finns i demoversion.

– Men i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm ska styrenheterna användas i stor skala. De första installerar vi redan 2012, säger Ralf Späth, affärsutvecklare för byggnader och fastigheter på ABB.

För att styrenheten ska fungera optimalt krävs timtaxa för el samt ett smart elnät som kan ge besked om tillgången på miljöriktig el. Då kan styrenheten förmedla informationen till fastigheternas automationssystem så att el i första hand används när den är billig och miljövänlig.

– När det är vindstilla och mulet producerar de alternativa energikällorna mindre energi. Då drar systemen ner golvvärmen, ger signal om att vänta med laddning av elbilen och så vidare. Men självklart kan konsumenten alltid välja att använda el ändå. Skillnaden är att det då är ett medvetet val att använda el som är dyrare och sämre ur miljösynpunkt, förklarar Ralf Späth.

I dag finns varken timtaxa för el eller smarta elnät i Sverige. Men båda spås bli verklighet inom en snar framtid. Flera propositioner och motioner om timtaxa har lämnats till riksdagen och smarta elnät planeras både i Norra Djurgårdsstaden och på Gotland.

Fakta: ESI optimerar elanvändningen

Färdig-knapp
Vitvarorna i framtidslägenheten har inte någon startknapp. Istället anger användaren när disken eller tvätten ska vara färdig. Styrenheten ESI ger en startsignal när elpriset är gynnsamt, men senast så att programmet är färdigt vid utsatt tid.

Energilagring i frysen
När elpriset är lågt skickar ESI en signal om att sänka temperaturen i frysen ner till -25 grader. När elen blir dyr igen kan ESI stänga av kylsystemet några timmar utan risk för att maten blir dålig.

Reservkraft från bilen
När elbilen parkeras hemma anger ägaren klockslaget då bilen ska vara fulladdad. ESI styr sedan laddningen så att den sker när elpriset är lågt. ESI kan även låta hushållet använda el från bilens batterier när elpriset är högt.

Energioptimeringssystemet L-CTRL skickar data via vanliga elledningar och ska ge kontinuerliga och exakta uppgifter om energianvändningen, berättar Peab på sin hemsida. Platschefen ska på så sätt enkelt kunna styra användningen av all utrustning på sitt bygge: belysning, ventilation, värme eller eventuellt betongverk.

– Det är till exempel fem gånger billigare att minska byggbranschens utsläpp av klimatgaser än att bygga anläggningar som lagrar koldioxid i berggrunden vid kol- och gaskraftverk, säger Inger Andresen, miljöchef på det norsksvenska företaget Link Arkitektur.

Enligt henne visar flera studier att det är samhällsekonomiskt lönsamt med klimatinsatser i byggindustrin. Ett exempel är den uppmärksammade rapporten Vägar till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp som konsultföretaget McKinsey presenterade 2009.

Inger Andresen är norska och har jobbat med energi och miljö hela sitt yrkesverksamma liv. Som forskare och på Skanska. Sedan i januari i år är hon miljöchef på Link Arkitektur, ett bolag inriktat på hållbar samhällsbyggnad med totalt 300 medarbetare i Sverige och Norge.

Hon har samtidigt en deltidstjänst på 20 procent som professor i energi och miljö vid Norges tekniska och naturvetenskapliga universitet, där hon ansvarar bland annat för utbildningen om lågenergi- och passivhus.

– Senast 2020 ska all nyproduktion i Norge följa vår nationella passivhusstandard. Men en diskussion pågår om vi klarar att ställa det här kravet redan år 2017, säger Inger Andresen.

Omställningen till en energisnål bygg- och fastighetssektor kommer att omsätta stora summor. Men kostnaderna ger samhällsnytta.

Exempelvis ska energianvändningen vara halverad i Norges befintliga bestånd av byggnader till år 2040. Energirenoveringen kommer att kosta skattebetalarna 55 kronor per hushåll och månad ända fram till år 2040. Men samtidigt skapar åtgärderna 20 000 nya jobb och affärsmöjligheter för 80 miljarder norska kronor, berättar hon.

I Byggindustrin 28.2011 skrev vi om byggarnas förväntningar: Miljö ska vara billigt.

En del cyklar med flak med plats för material och verktygslådor och kan ersätta biltransporter.

– Det hade varit svårt att lösa transporterna rent praktiskt om vi inte hade haft cyklarna. Det är mycket praktiskt. Som bonus får medarbetarna god motion och vi sparar på miljön, säger Niklas Nilsson, NCC:s arbetsmiljösamordnare på Tvärbanan.

NCC skaffade 17 cyklar i oktober 2009 och de kommer att användas tills etappen av Tvärbanan i Sundbyberg är klar sommaren 2012.

Cyklarna blev omedelbart populära. De används flitigt av i första hand byggnadsarbetarna som snabbt vill komma till exempel från arbetsplatsen till lunchrummet.

För det kräver en hel del eftertanke att göra ett gammalt hus energieffektivt. Under oljekrisen på 1970-talet tilläggsisolerade hus med ibland katastrofala följder. Husen blev täta utan att ventilationen förbättrades vilket i många fall ledde till mögel och rötskador som gjorde både huset och dess invånare sjuka.

Energiboken har fått ekonomiskt stöd av Energimyndigheten och bygger delvis på det forskningsprojekt om energieffektivisering i kulturbyggnader som myndigheten drivit. Anledningen är att många byggnader som kyrkor, teatrar och museer behöver rustas och energieffektiviseras varsamt.

En rad av Sveriges främsta experter på hur man kombinerar energiförbättring och bevarande har skrivit bokens 13 kapitel. Totalt 164 sidor avhandlar exempelvis gamla material som lindrev och Falu rödfärg, moderna uppvärmningssystem som bergvärmepumpar och pelletspannor samt när det lönar sig att byta dörrar och fönster.

Boken beskriver alla typer av byggnader, från timmerhus till 1960-talets hus byggda av skivmaterial, för byggnadsvård omfattar inte bara riktigt gamla hus. Enligt Energiboken är byggnadsvård snarare ett förhållningssätt som handlar om att vårda hus och deras värden, både för oss själva och för framtida generationer.

Det handlar om långsiktig hushållning med samhällets alla resurser.

Energiboken – energieffektivisering för småhusägare
Kapitel och författare:

Byggnadsvård är resurshushållning
Björn Ohlén & Stephan Fickler

Alla tiders villor
Cecilia Björk & Laila Reppen

Hållbarhet och byggnadsvård
Tor Broström & Gustaf Leijonhufvud

Så funkar hus. Om luft, fukt och värme
Bengt Adolfi

Otätheter och ventilation i småhus
Mats Sandberg

Energiförbättringar på direkten
Björn Ohlén

Vad är komfortabel temperatur?
Håkan Nilsson

Isolering är inte bara en fråga om värme
Varis Bokalders

När tofflor inte hjälper
Bengt Adolfi

Kan man behålla de gamla fönstren?
Paul Hansson

Hållbar uppvärmning
Mikael Söderström Rosén

Värme från gamla eldstäder
Anders Franzén

Tre hus energideklareras
Jonas Holmberg

Det framgår av regeringen budgetproposition.

– SMHI får ungefär 5 miljoner kronor om året. De har en bred kompetens och ska koordinera den kunskapsinsamling som redan sker ute på en rad myndigheter och institut, säger Conny Hägg, ämnesråd på miljödepartementet.

– Vi vet ännu väldigt lite om vad det innebär i praktiken. Nu börjar vi utreda vad uppdraget innebär, säger Bodil Aarhus Andrae, chef för basverksamheten på SMHI.

Hon fick besked om uppdraget bara fyra dagar innan höstbudgeten presenterades.

"SMHI ska bli spindeln i nätet och samla in, utveckla och förmedla kunskap om klimatanpassning till olika delar av samhället", enligt ett pressmeddelande från miljöminister Andreas Carlgren.

Flera olika myndigheter jobbar redan med anpassning till klimatförändringarna. SMHI ska samla in kunskapen och bidra med underlag för tolkning av vad det innebär, bland annat för framtidens bostadsbyggande, samhällsplanering och infrastruktur.

– Det ska ge ett bättre underlag för regeringens beslut i samhällsfrågor. Men även vara en hjälp för arbetet på länsstyrelser och kommuner, säger Conny Hägg.

Den globala uppvärmningen har redan börjat förändra klimatet. Och förändringarna ser ut att bli allvarligare än tidigare vad bedömningar visar, enligt en rapport som SMHI nyligen lämnade till regeringen. Arktis is smälter fortare och höjningen av havsnivån blir större.

Här i Sverige blir extrema temperaturer och häftigare regn vanligare. Det leder bland annat till ökad risk för översvämningar, ras och skred.

En del av regeringens nära 400 klimatmiljoner går därför till Lantmäteriet som redan jobbar med att förbättra sina höjdkartor. Länsstyrelserna får pengar till att fortsätta samordningen av den regionala klimatanpassningen.

Statens geotekniska institut, SIG, får pengar till exempelvis karteringar av risker för översvämningar längs Göta älv. En del pengar kommer också att gå till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

– Det blir den hittills största ytan av solceller som integrerats i fasaden på ett bostadshus i Sverige, säger Lars Gunnar Sjöö, byggchef på Uppsalahem.

Huset byggs nära centralstationen i Uppsala och är ritat av White arkitekter. Husets konvexa bågform passar bra till solceller, det ger en jämnare elproduktion under dagen än en rak fasad. Uppsalaföretaget Solibro kan få leverera solcellerna som är av tunnfilmstyp.

Uppsalahem vann kommunens tävling om anvisningen av den attraktiva marken centralt i staden. Bostadsbolagets arbete med att minska bostädernas energianvändning bidrog starkt till vinsten.

– Värmeanvändningen är vi bra på. Där kommer vi inte så mycket längre. Nu måste elanvändningen ner, säger Lars Gunnar Sjöö.

Målet är att huset ska köpa högst 50 kilowattimmar energi per kvadratmeter boyta och år. Problemet är att elanvändningen ökar, både fastighetsel och inom varje enskilt hushåll. Nya energieffektiva hus har mer eldriven teknik, som pumpar, fläktar och styrsystem. Och hushållen använder allt mer vitvaror och hemelektronik.

Om huset ska nå sitt energimål blir det därför nödvändigt med egen produktion av el i byggnaden. Huset får därför inte bara solceller. Uppsalahem vill även testa ny teknik som fångar värmen bakom solcellerna.

– Det blir ett varmt mikroklimat bakom solcellerna som vi ska försöka fånga upp med värmeväxlare, säger Lars Gunnar Sjöö.

Investeringarna i energiteknik kommer inte att löna sig inom rimliga återbetalningstider. Med dagens statliga bidrag har solcellerna betalat sig om 23 år. Och då kan de behöva bytas ut, eftersom dagens tunnfilmsolceller tappat mer än 20 procent av sin effektivitet efter ungefär 20 år.

Den ekonomiska kalkylen blir bättre om Uppsalahem får sälja tillbaka överskottselen till nätägaren Vattenfall utan moms och avgifter. Då skulle elmätaren "gå baklänges" de timmar som huset producerar mer el än det använder.

För att garantera detta krävs det en lagändring, något som regeringen har diskuterat under flera år. Eller att Vattenfall tar ett beslut baserat på viljan att förbättra sitt miljöanseende.

– Det vore väl konstigt om vi inte får till ett bra avtal. Vi har ett väldigt bra samarbete på fjärrvärmesidan, säger Lars Gunnar Sjöö.

Fakta
Projektnamn: Frodeparken.
Arkitekt: Mats Egelius, White arkitekter.
Byggstart: 2011.
Färdigt: sommaren 2013.
Projektbudget: 220 miljoner kronor.
Upplåtelseform: hyresrätter.
Hyra: 2 000 kr/kvadratmeter och år.
Lägenheter: 70 stycken, flest med 3-4 rum och kök.
Lokaler: 1 förskola och tre affärslokaler.
Boarea: 4 347 kvadratmeter.
Lokalarea: 1 283 kvadratmeter.
Solceller: 675 kvadratmeter.
Elproduktion per år: 64 000 kilowattimmar.

– Elbilar blir allt vanligare. När vi ville ha ännu en miljöfjäder i hatten valde vi att testa en laddstation från Solelia Greentech, säger Anders Hallquist, marknadschef en på Brostaden.

Han visar upp tekniken utanför kongresshallen Stockholm Waterfront i centrala Stockholm. Elbilen Citroën C-Zero står parkerad under ett tak av solpaneler. Laddstationen är tänkt för offentliga miljöer.

– De vet inte om det än men vi kommer sannolikt att ställa laddstationen utanför Microsofts huvudkontor i Akalla i norra Stockholm där vi är fastighetsägare, säger Anders Hallquist.

Motiveringen till satsningen är att ägare av elbilar ofta laddar bilen hemma på natten. Men eftersom körsträckan på en laddning inte är längre än några få mil kan man behöva ladda bilen på jobbet.

Laddar man bilen från elnätet drabbas man av den komplicerade frågan om hur elen är producerad och vilka koldioxidutsläpp det ger. De enda koldioxidutsläppen från Solelias laddstation är de som produktionen av utrustningen skapar, användningen av stationen ger noll bidrag till växthuseffekten.

– Brostadens laddstation är vår ena pilotanläggning. Uppsala kommun har beställt den andra, säger Daniel Wahlberg på Solelia Greentech.

Stationen producerar el för cirka 1 000 mils körning per år. Den kan beställas med styrning som får solpanelerna att följa solen under dagen. Varje laddstation kommunicerar trådlöst med företagets servrar som håller koll på att laddstationen fungerar bra. Informationen som överförs kan även ge användaren överskådlig statistik om hur laddstationen används samt hur mycket energi den producerar.

Därför tar kommissionen i med hårdhandskarna i ett förslag till nytt direktiv för energieffektivisering av byggnader, se artikel nedan. Förslaget innehåller en rad bindande energibesparingsåtgärder.

Bland annat ska staterna se till att minst 3 procent av de offentligt ägda byggnaderna energirenoveras varje år. Energibolagen ska uppmuntra sina kunder att spara så mycket energi att försäljningen minskar med 1,5 procent varje år.

Exempelvis kan energibolagen hjälpa villaägare att effektivisera sina värmesystem samt uppmuntra dem att installera tvåglasfönster och isolera taket. Ytterligare ett förslag är att ge konsumenterna kostnadsfri och enkel tillgång till information om deras energianvändning.

Prognoserna är framtagna med Primes, en beräkningsmodell för de europeiska energimarknaderna som används för prognoser, scenarier och politisk konsekvensanalys.

– Till exempel ska 3 procent av alla byggnader som ägs av den offentliga sektorn energirenoveras årligen i alla EU-länder oavsett lönsamheten hos de offentliga fastighetsbolagen, säger Danielle Freilich, miljöansvarig på BI.

Enligt henne vore det bättre att skriva att de lönsamma åtgärderna ska genomföras i samband med större renoveringar. Direktivet anger också många detaljkrav för övervakningen av energianvändningen, som ska följas upp med noggrann statistik. Det är dock oklart vem som ska ta fram statistiken och finansiera denna, berättar hon.

Bakgrunden till direktivet är att de tidigare satta målen för energieffektivisering inte kommer att hållas, framgår det av EU-kommissionens prognoser. Därför skärper nu kommissionen kraven i förslaget till nytt direktiv för energieffektivisering.

BI är positivt till EU-direktivets övergripande målsättning och delar direktivets värderingar om klimat och energi. För få av de möjliga lönsamma energihushållande åtgärderna genomförs och takten måste öka, anser organisationen.

Rapporten 15 förslag för att få fart på energieffektiviseringen av befintliga flerbostadshus togs därför fram av BI, tillsammans med organisationerna Fastighetsägarna, STD Teknik- & Designföretagen och Byggmaterialindustrierna.

Rapporten presenterades vid politikerveckan i Almedalen i år och innehåller bygg- och fastighetsbranschens förslag till energieffektivisering i bebyggelsen. Den föreslår också vilka åtgärder som sektorn själv bör ansvara för och vilka som staten bör ta initiativ till.

Läs mer:
15 förslag för att få fart på energieffektiviseringen av befintliga flerbostadshus
http://www.bygg.org/pressreleaser.asp?ItemId=587448&Page=1

– Det varierar lite med de stora byggprojekten men över tid är volymerna oförändrade, säger Robert Gustafsson, chef för tillväxtförsäljning på företaget.

Kunderna väljer tågtransporter delvis på grund av miljöhänsyn, samtliga eldrivna lok i Sverige körs på Trafikverkets el som är till 100 procent förnybar. Ett annat skäl är att tågen klara stora regelbundna volymer.

– Vi kör mycket prefabricerade betongelement, cement och hela husmoduler. Samt en del gipsskivor, säger Robert Gustafsson.

I de flesta fall krävs det traditionell omlastning till lastbil med gaffeltruck och lyftkran vid tågstationen.

Klimatdebatten ser inte ut att ha ökat transporter av byggmaterial med tåg. Enligt logistikföretaget Green Cargo har tågen under de senaste åren kört en jämn mängd byggprodukter.