Björn Siesjö tillträder som Göteborgs stadsarkitekt den 1 februari. Den posten hoppas han behålla i minst tio år. Han menar att långsiktighet är nödvändigt för att Göteborg ska kunna utvecklas i rätt riktning.
– Jag ska vara med och forma staden. Om jag ska göra någon nytta ska jag sitta i minst tio år. Det här är inga snabba processer. Men vi får se, de kanske sparkar ut mig innan dess.
Ett av Björn Siesjös mål är att få fart på byggandet.
– Det finns bostadsbrist samtidigt som det finns byggbar mark. Ändå ser vi inga byggkranar. Men det kommer att bli ändring. Och det är inte bara tack vare mig.
Enligt Björn Siesjö är Göteborg redan på väg mot en ny era. Han ser att det finns en tydlig vilja hos politikerna i dag och att positiva krafter är i rörelse. Det var också så branschen tolkade läget när det i slutet av sommaren 2011 stod klart att Göteborg sökte en stadsarkitekt. Då hade Göteborg stått utan stadsarkitekt i över ett decennium. Något som enligt Björn Siesjö och många andra haft en klart negativ inverkan på stadens utveckling.
– Tittar man på Göteborg i dag kan man konstatera att det inte är någon glad historia.
Samtidigt som Göteborg sökte en stadsarkitekt utlystes ytterligare två tjänster på stadsbyggnadskontoret: chef för planavdelningen och chef för den nyinstiftade strategiska avdelningen. De tre tjänsterna är en tydlig signal om att stadsbyggnad nu finns på den politiska agendan.
Björn Siesjö hoppas att Göteborgs politiker tar lärdom av Ilmar Reepalu (S) som sedan 1994 är kommunstyrelsens ordförande i Malmö. Ilmar Reepalu beskrivs gärna som Malmös ”starke man” och anses vara en viktig del av Malmös förvandling från stagnerad industristad till kunskapsstad definierad av Citytunneln, Öresundsbron och stadsdelen Västra hamnen.
– Ilmar Reepalu var framsynt när han formulerade och marknadsförde en tydlig vision för Malmö. Visionen blev blocköverskridande och alla, både medborgare, tjänstemän och näringsliv, ställde sig bakom den. Vi behöver något likande.
Göran Johansson (S), kommunstyrelsens ordförande i Göteborg åren 1988–1991 och 1994–2009, är enligt Björn Siesjö helt enkelt inte lika intresserad av stadsbyggnad som Ilmar Reepalu.
– Han har haft annat högst upp på sin agenda.
Björn Siesjös vision för Göteborg är en tät, grön och hållbar stad.
– Jag vill ha en sammanhållen stad. Folk ska kunna promenera från ena änden till den andra utan att hindras av barriärer.
De barriärer han tänker på är främst större vägar som delar upp Göteborg i isolerade stadsdelar. Dels stora leder som E45 och E6 men också andra flerfiliga vägar som Skånegatan och Övre Husargatan.
– I dag är Göteborg i stor utsträckning utformat för bilisten. Trafiksystemet är – för att uttrycka det försiktigt – väl utbyggt. Vi har motorvägar även i centrala delar av staden.
Björn Siesjö kan tänka sig flera sätt att mildra vägarnas barriärfunktion.
– Det handlar mycket om hur man utformar gatorna. En stadsgata med trafikljus, rondeller och trottoarer blir inte en barriär på samma sätt som en renodlad trafikled.
En annan barriär som splittrar Göteborg är älven. Genom århundradena har Göta älv varit avgörande för stadens tillväxt. Men nu har älvens betydelse för transporter och näringsliv decimerats. Markområdena intill älvens stränder – som tidigare rymde varvsindustri – har sedan början av 1990-talet gradvis omvandlats till nya stadskvarter med ett attraktivt vattennära läge. Älven är med andra ord inte bara en barriär, utan också en stor tillgång för staden.
Utvecklingen som Norra och Södra Älvstranden genomgått de senaste decennierna stämmer väl överens med Björn Siesjös vision för ett tätare Göteborg. Bebyggelsen längs älvens stränder gör att den centrala stadskärnans täta bebyggelse sväller.
Ambitionen att förtäta är intimt förknippad men en annan av Björn Siesjös hjärtefrågor – att skapa en hållbar stad.
– Vi ska inte lämna problem till kommande generationer. I en hållbar stad måste vi kunna åka kollektivt. Och för att det ska fungera måste vi förtäta både i centrala Göteborg och i kärnorna utanför centrum. I dag är Göteborg en gles stad i jämförelse med andra likvärdiga städer. Vi måste bygga mer.
I Björn Siesjös vision för Göteborg ingår därför också en utbyggnad av kollektivtrafiken. Han menar att gränsen för vad dagens kollektivtrafiksystem klarar redan är nådd.
– På lång sikt måste vi planskilja kollektivtrafiken i centrum. Även om man bortser från alla privatbilister så är det för många som rör sig där. Gångtrafikanter, cyklister, bussar, spårvagnar och taxibilar kan inte alla rymmas i markplan.
Men samtidigt som Björn Siesjö poängterar vikten av att förtäta staden vill han att den ska förbli grön.
– Då menar jag att det ska vara kvalitativa parker. En gräsremsa bredvid en motorväg är inte till nytta för någon.
Han tycker inte att det i första hand behövs mer grönska utan snarare att den grönska som finns ska tas tillvara på ett bättre sätt. Han är Göteborgare sedan 25 år och har de senaste åren cyklat genom Slottsskogen dagligen. Det tycker han är en park som fungerar bra, den används flitigt och har en egen identitet.
Det var i samband med att Björn Siesjö påbörjade sin arkitektutbildning på Chalmers som han flyttade till Göteborg. Då hade han redan hunnit med flera år i samhällsbyggnadssektorn. Han började som murarlärling i hemstaden Lund på 1970-talet och arbetade sedan som murare en bit in på 1980-talet.
– Sedan fick jag barn, började fundera på framtiden och bestämde mig för att bli arkitekt. Men jag har haft stor fördel av murarbakgrunden i min yrkesutövning och förväntar mig att få det även fortsättningsvis. Det ger mig en förståelse för processer i byggbranschen som arkitekter som kommer direkt från skolan inte alltid har.
Efter att Björn Siesjö 1992 tog examen från Chalmers arbetade han som frilansande arkitekt i tio år. Under en period på 1990-talet arbetade han åt Wingårdhs och lärde känna Johan Casselbrant och Johan Norén. 2001 startade de tre kollegorna arkitektkontoret Kanozi.
– Först gjorde vi mycket åt läkemedelsföretag i USA och Storbritannien. Sedan riktade vi in oss på uppdrag i Göteborg och 2007 vann vi en stadsbyggnadstävling i Västra hamnen i Malmö. Då startade vi kontor där också.
Inför uppdraget som stadsarkitekt rådgjorde Björn Siesjö med Göteborgs stad och fick beskedet att inte gick att kombinera med hans engagemang i Kanozi. Nu har han sålt sin andel av företaget.
– Jag har klippt alla band till Kanozi utom vänskapsbanden. Det är klart att det är vemodigt att lämna min skapelse men samtidigt var det inte mycket att tveka om. Jag blev erbjuden ett drömjobb. Det tog högst 7–8 minuter innan jag hade bestämt mig.