byggindustrin

Vad menar du med det?

–Så länge WSP tjänar pengar på att bygga vägar kommer de att göra det. De flesta företag ägnar sin största tid åt att tjäna pengar på existerande produkter. Exempelvis tjänar Ericsson pengar på att sälja telefoner och system. Vad som krävs av ett Ericsson börjar tjäna pengar på att få oss att använda telefonen istället för att resa. Men i dagsläget tjänar de inga pengar på det och ägnar heller inte så mycket tid åt att försöka göra det. Därför drivs inte den frågan ordentligt.

Vad krävs för att företag ska börja tänka nytt på det sätt som du menar?

–De måste bygga in i buissnessmodellen att göra rätt saker, inte att göra fel saker. Idag tjänar husbyggare ganska lite pengar på att bygga energisnåla hus. Det får betalt för huset och kunden betalar energikostnaden. Om man kan hitta ett sätt där det ligger i byggarnas intressen att bygga energisnåla hus. Rent hypotetiskt skulle det kunna innebära att sälja hus med energiförsörjning och att ta betalt för det. Då får bolagen ett starkt incitament att minska energianvändningen, eftersom det är de som står för energin.

Allt fler byggbolagen kommer med klimatsmarta hus och så kallad Green Building, där koldioxidutsläppen ska vara minst 25 procent lägre, börjar göra insteg. Vad säger du om de ansträngningarna?

–Det sker mycket bra, men fortfarande är det en jätteklyfta mellan vad företag säger att de gör och mellan vad som behövs. Man kan få intrycket att allting är klimatvänligt numera, men i själva verket är det så att det de här sakerna ofta bara är aningen mindre klimatovänligt. Om man på allvar ska kunna nå ett hållbart samhälle måste vi tänka om kring hur vi tjänar pengar.

Vilken är den främsta bromsklossen för nytänkande i de här banorna, tror du?

–Det är internationella intressen. Det finns för många som tjänar för mycket på nuvarande arrangemang. Ska man förändra så kommer vissa av dem förlora mycket pengar och då håller de emot som bara den. Därför gäller att hitta nya sätt att tänka där förändring är möjlig utan att så många blir förlorare. Men de ekonomiska affärsmodeller vi har är inte gjorda för att förbättra miljön. De är gjorda för att maximera avkastning på kapital. Det gör att miljöhänsyn kommer långt ner i prioritetsordningen.

Vad krävs för att få företagen att överge gamla tankesätt och grundantaganden?

–Olika saker. Dels ett uppvaknande inom företagen, dels attitydförändringar hos konsumenterna, dels uppvaknande hos ägarna. Intressant är tillexempel Rochefellerfamiljen som är en stor ägare av Exon mobil i USA, vill byta ordförande för att de inte tycker att företaget har en gedigen klimatpolicy. Den sortens ägaruppror kommer vi att se mycket mer av. Det kommer också att krävas tuff lagstiftning, både globalt och lokalt.

Vad händer med de byggbolag som inte tar klimatfrågan på allvar?

– De kommer att hamna efter och stå med byxorna vid fotknölarna, så småningom. Det är viktigt för företagen att positionera sig rätt. Säg att man ska ta bort 80-90 procent av de totala utsläppen av koldioxid i Sverige till 2050, då är det viktigt att ligga långt framme så att man kan vara med och ta hem de här jobben. Det kommer att krävas en jädra massa byggarbete och smarta lösningar.

Vad bör de utveckla då?

–Bättre kundkontakt är en sak. En viktig lärdom för byggindustrin är att man måste bli bättre på att utbilda och hjälpa kunden att utveckla sina önskemål. Framgångsrika företag är ofta de som hjälper till att förflytta kunden. Företag som bara säljer precis det du vill ha och har svårt att inspirera dig har också svårt att bygga en kundrelation. På lång sikt måste man inse att om man inte löser problem kommer man inte att kunna tjäna pengar. Då gäller att förstå vilka de viktiga problemen är och på lång sikt är det hållbarhetsfrågorna. Då måste man skaffa sig den kompetens som krävs.

Ge ett exempel som kan vara relevant i byggbranschen?

–Till exempel att det räcker inta bara att bygga energieffektiva hus utan man måste bygga energieffektiva städer och hjälpa till att designa helhetslösningar till kunden.

Byggbranschen har en mycket homogen sammansättning, få kvinnor, få med annan bakgrund och annan kunskapsbas än ingenjörer. Kan du se några problem med att lösa den här problematiken ur den aspekten?

–Ja, definitivt. Det är svårt att förstå andras problem om man inte har tillgång till dem. I byggbranschen finns en ganska stark intern kultur. Då är det lättare att fastna i sitt eget tänkande. Ju mer homogen kultur desto mer rigid är den ofta. Mångfald ger möjlighet till fler perspektiv.

Hur tror du att man ska locka den kompetens som behövs?

–Den nya generationen vill jobba med något som man upplever som meningsfullt. Så företagen måste kommunicera att de gör någonting vettigt. Om byggbranschen blir bättre på att profilera sig som ”vi hjälper till att bygga bra samhällen” tror jag är mycket lättare att attrahera folk till än ”vi bygger billiga hus”.


Vilken kompetens tycker du behövs i byggbranschen?
–Ett avancerat byggföretag borde ha antropologer anställda. Just nu tittar jag tillsammans med WHO på hur sociala faktorer styr hälsonivåer hos människor och hur man måste lära sig att bygga städer som är ger en bättre hälsa. Ombyggnader av slumområden i världen kan bli en stor marknad som kommer att omsätta mycket pengar. Men ska man bygga om de här områdena måste man förstå hur de här samhällena funkar, så att man inte lägger pengar på att bygga hus som folk inte vill bo i. Ska man bygga små hus som sitter ihop, höghus, utspritt. Det beror ju på vilket liv folk lever. Det är en antropologisk insikt.

Hur kan byggföretagen ta sitt ansvar för klimatfrågan?
–Det första de bör göra är att lägga resurser på att försöka förstå vad klimatfrågan innebär för dem i vidare mening allmänt och för dem. Att sätta samman ett team som jobbar med dessa frågor. Frågan måste också ligga ganska högt upp i organisationen, på strategisk nivå. Ofta så delegeras miljöfrågorna ner i organisationen och då får man inte in den ordentligt.
Byggbranshen har en enorm marknad om man gör rätt saker. Det handlar också om att utveckla tjänster till exempel till bostadsrättsföreningar och hjälpa dem att spara energi genom att göra A, B och C. Den sortens affärer tror jag att det finns behov av.



BAKGRUND:
Bostäder och andra byggnader beräknas stå för cirka 40 procent av utsläppen av koldioxid. Tillsammans med konsumenterna har byggbranschen en mycket viktig roll när det gäller att minska utsläppen och bygga ett hållbart samhälle.
Under Tällberg forum, i Tällberg i Dalarna den 26-29 juni kommer Tällberg advisors ha ett antal seminarier kring hur man bygger hälsosamma städer.