byggindustrin

Vad är det ni konkret ska forska om på det nya centrat?

– Vi ska utveckla framtidens vårdbyggnad, bostaden, för de behov som brukarna har. Det är en ny tappning för universitetens tredje uppgift: att samverka mellan industri och samhälle.

Varför startas det?

– För att vi har kompetens och intresse för de här frågorna. Men även för att det finns ett oerhört behov av den här typen av utvecklingsarbete i Sverige idag. Vi kommer att få väldigt många äldre mycket snart och vi får därför stora behov av vård och omvårdnad.

Vilka ska jobba CHB?

– Vi har fyra, fem disputerade forskare. Sedan kommer det att finnas ett antal doktorander, till att börja med kanske två, tre. Men vill ju förstås göra samverkansprojekt med externa intressenter, och de kommer de hit och jobbar här.

Vilka står bakom?

– Givetvis KTH men också kommunerna Haninge, Huddinge, Botkyrka och Linköping. Även Stockholms läns landsting, några fastighetsbolag, AFA Försäkring och Hjälpmedelsinstitutet. Men initiativet kommer från Södertörns kommun, det är ju de som är ansvariga för och ska betala för att de som blir äldre tas om hand.

Kan du berätta om några konkreta projekt ni ska driva?

– Vi ska till exempel se hur förvaltningen av fastigheter kan se ut när man kombinerar bostad och vård. Vi ska titta på hur framtidens låssystem kan se ut. Vi har stöd för att forska om belysningslösningar i bostaden. Vi ska också utveckla framtidens badrum och toaletter, som både ska ge en hög grad av självständighet men även möjliggöra medicinsk övervakning.

Hur mycket uppdragsforskning kommer ni att ha?

– Det mesta, tror vi, inte bara från industriföretag utan också från kommunala organisationer.

Kommer de här resultaten att bli öppna och allmänt tillgängliga?

– Det är nog utgångspunkten. Visserligen kommer vi att organisera oss som ett konsultföretag men resultaten är till för alla. Tanken är också att centrat ska fungera som ett utvecklingscentrum för företag, så att de kan komma hit och tillsammans med oss vidareutveckla sina idéer.

Måla upp en bild hur framtidens lägenhet kan se ut. Vad skiljer den från dagens nybyggda lägenheter?

– Mest elektroniska system. Jag tror inte att lägenheterna kommer att se så annorlunda ut. Men de kommer att ha mycket annorlunda funktioner, så att man kan sköta sin personliga hygien mycket längre. Då behöver man annorlunda badrum, så att man kan sitta ner när man duschar.

– Man kanske behöver inbyggda stödhandtag i stora delar av lägenheten, som dessutom är så snyggt designade att hemmet inte känns som en klinik. Och kanske köksskåp som man inte behöver klättra för att komma upp i, det förebygger fallolyckor i alla åldrar.

Hur ska man motivera bostadsbolagen att stoppa in de här anpassningarna som standardlösningar i lägenheter?

– Det tror jag man gör genom att visa att det fungerar. Det här kommer även att fungera som visningsmiljöer för ny teknik.


Bakgrund:

Tore J Larssons grundutbildning är i socialantropologi. Han disputerade i industriell ergonomi på KTH. Under nittiotalet var han professor på Monash University i Melbourne, Australien.

Sedan 2003 är han professor i arbetsskadeprevention på KTH Campus Haninge. Han blir nu föreståndare på nya Centrum för hälsa och byggande som ska bedriva tillämpad forskning om modern byggteknik och människors behov av goda livsmiljöer. Projekten ska drivas i full skala med test- och visningsmiljöer.