– Det finns fortfarande flera branschorgan som står utanför Samhällsbyggnadssektorns etiska råd. Dessutom lämnar engagemanget och gensvaret en del övrigt att önska. Det är beklagligt med tanke på frågornas betydelse för konkurrens och framtid, säger Åsa Söderström Jerring.
Bakom Etiska rådet står tio organisationer. Åsa Söderström Jerring önskar alltså att de vore fler.
I mars avslutas Fia, Förnyelse i anläggningsbranschen, där hon har varit ordförande under projektets sista fem år. Att Fia läggs ner är inte dramatiskt eftersom det är ett tidsbegränsat projekt.
– Jag lämnar dessa uppdrag eftersom jag vill koncentrera mig på styrelseuppdrag. Jag har flera förfrågningar just nu och är öppen för att ta ytterligare något uppdrag. Dessutom vill jag kunna ägna mer tid åt mitt förlag, Infobooks, som ger ut böcker med anknytning till samhällsbyggnadssektorn.
Diskussioner pågår om hur förnyelsen i anläggningsbranschen ska fortsätta efter Fia. En del frågor kommer att drivas av Trafikverket.
– Men det krävs insatser av alla parter om branschen skall effektiviseras, säger Åsa Söderström Jerring.
Hon ger en sammansatt bild, både ljus och mörk, av utvecklingen inom anläggningsbranschen.
– Fia är ett av de få utvecklingsprojekt i branschen som jag tycker har varit framgångsrika. Mycket positivt har hänt under projektets åtta år men det finns mycket kvar att göra.
Bäst av allt, tycker hon, är att vi allt oftare hör om anläggningsprojekt som blir klara före utsatt tid och till en kostnad som är lägre än den budgeterade.
– Citytunneln i Malmö är ett välkänt exempel. I dag går alla stora projekt inom Trafikverket bättre än plan.
Beställare och utförare kan välja mellan olika former av upphandling, kontrakt, ersättning och samverkan. Beställaren måste göra ett medvetet val.
– Vi ser till exempel allt fler totalentreprenader med funktionskrav och incitament. Det gör att det lönar sig att utvecklas och det driver på nya framsteg.
Men Åsa Söderström Jerring är inte nöjd, utvecklingen går för långsamt.
– Det finns delar av branschen som är passiva, jag säger det utan att peka ut någon.
Åsa Söderström Jerring vill att fler aktörer ska fråga sig vad de kan göra själva.
– Tyvärr är det många som tänker att ”Vi blir bara upphandlade på pris, vi är drabbade, det är inte vårt fel att det blir problem.”
Det viktiga är att skapa konkurrens om annat än pris.
– Det kan handla om tekniska lösningar, minskade störningar för trafikanter eller kortare byggtid.
Åsa Söderström Jerring konstaterar att nya former för upphandling har attraherat utländska entreprenörer och konsulter och därmed gynnat konkurrensen.
– Alla sunda spelare vill ha riktig konkurrens.
Hon anser att det finns en självklar koppling mellan konkurrens och etik.
– Med ett system där man bara går på lägsta pris blir det omöjligt att överleva och då finns risken att man tar till andra metoder, det ser vi tydligt i Göteborgshärvan, där det förekom priser långt under självkostnad.
Åsa Söderström Jerring pekar också på Byggchefsbarometern 2011 där 84 procent av de tillfrågade byggcheferna sa att leverantörer/entreprenörer/konsulter lämnar låga priser i anbud och sedan begär ersättning för fler timmar för att få projektet att gå ihop ekonomiskt.
– När det inte finns någonting att konkurrera om skapar man grogrund för osund konkurrens med ojusta metoder, i stället för att gynna de bästa.
Åsa Söderström Jerring vill att branschens aktörer ska lägga mer krut på processen och samarbetet mellan beställare och utförare. En effektivare process förutsätter bra samarbete.
– Konsulter måste förstå att det som de gör måste vara byggbart och entreprenörer måste förstå att man inte kan ändra på egen hand i det som någon annan har projekterat. Dessutom borde byggmaterialleverantörerna delta mer och tidigare i byggprocessen.
Samverkan handlar om att lösa konflikter och byggherrens roll är ofta att fungera som ett smörjmedel för att få en effektiv framdrift i projektet.
– Man samverkar inte för att ha trevligt!
Fia grundades 2003. Den 22 mars hålls den sista Fia-dagen och därmed avslutas projektet.
– Jag är förhållandevis nöjd och stolt över det vi har åstadkommit.
Åsa Söderström Jerring nämner några framgångar:
• Nu finns en samsyn i branschen om att vi kan och måste förnyas.
• Samarbetsklimatet har förbättrats dramatiskt.
• Det finns mängder av bevis för att tillämpningen av Fias program driver produktivitet och utveckling.
• Arbetet har bidragit till att några väsentliga frågor har tagits om hand av statsmakterna genom att utredningar har tillsatts.
• Medfinansieringens roll för planering av transportinfrastruktur har utretts av dåvarande Luftfartsverkets styrelseordförande Nils Gunnar Billinger (SOU 2011:49).
• Effektivare planering av vägar och järnvägar och utreddes under ledning av generaldirektören Bo Bylund (SOU 2010:57).
Inom branschen diskuteras nu hur förnyelsen skall drivas vidare efter Fia. På Trafikverket drivs flera frågor inom ramen för det interna projektet Pia, Produktivitets- och innovationsutveckling i anläggningsbranschen.
Även SKL, Sveriges kommuner och landsting, är engagerat. Gunilla Glasare, chef för avdelningen tillväxt och samhällsbyggnad på SKL, säger att man inom organisationen diskuterar om man ska hjälpa till att sprida Fias metoder och förhållningssätt i framtiden.
– Åtgärdsprogram och verktyg, mätningar, goda exempel och annat kommer i fortsättningen att finnas hos bland andra Trafikverket och SKL. Dessutom diskuteras just nu formerna för ett neutralt forum där man kan diskutera hinder och åtgärder för en effektivare anläggningsbransch, säger Åsa Söderström Jerring.
Vem som tar över som ordförande efter Åsa Söderström Jerring i Samhällsbyggnadssektorns etiska råd, som har suttit sedan starten 2006, avgörs i februari.
Själv kommer Åsa Söderström Jerring att arbeta med etikfrågor inom Ingenjörsvetenskapsakademien och Transparency International.
Samhällsbyggnadssektorn framställs ofta som särskilt utsatt för oetiskt agerande men Åsa Söderström Jerring är inte så säker på att den bilden stämmer.
– Därför arbetar jag just nu med en större analys av samhällsbyggnadssektorn från etiksynpunkt, där jag hoppas att olika branschorganisationer kommer att delta.
Hon pekar på tre faktorer som gör att byggbranschens aktörer bör vara särskilt uppmärksamma.
• Branschen karaktäriseras av decentraliserade organisationer, där chefer på mellannivå självständigt hanterar affärer med stora värden.
• En stor del av sektorn finansieras med skattepengar.
• Sektorn levererar tjänster och produkter som är intressanta för människor i deras privata liv. Att få villan utbyggd på skattebetalarnas bekostnad är uppenbarligen frestande för en del.
– Om vi dessutom tar med den betydelse som samhällsbyggnadssektorn har för utveckling, välfärd och välbefinnande bör vi vara särskilt uppmärksamma och aktiva när det gäller etik och transparens och här finns det mer att göra.
TIO ORGANISATIONER FÖR ETIK
Bakom Samhällsbyggnadssektorns etiska råd står: Byggherrarna, Sveriges Byggindustrier, Byggmaterialindustrierna, CM-bolagen, Elektriska installatörsorganisationen, Målaremästarna, Svensk Betong, Svenska teknik & designföretagen, Svensk ventilation och Vvs-företagen.
SVERIGE KVAR I TOPPEN
Nummer ett bland de länder i världen som har minst korruption är Nya Zeeland. Danmark och Finland delar på andraplatsen och därefter kommer Sverige på fjärde plats, samma som för ett år sedan.
Detta enligt 2011 års lista från den fristående organisationen Transparency International.
Göteborgshärvan och andra skandaler har alltså inte gett Sverige någon sämre placering på listan.
Efter Sverige kommer Singapore, Norge, Nederländerna, Australien och Schweiz på delad åttonde plats och därefter Kanada på tionde.
I botten på listan på delad plats nummer 182 ligger Nordkorea och Somalia.
TRÄDGÅRD OCH KÖRSÅNG
Åsa Söderström Jerring är civilekonom från Stockholms universitet. Hon har haft ledande befattningar inom NCC och hon har varit vd för Sweco Theorells.
Åsa Söderström Jerring är styrelseordförande i ELU Konsult och det egna bokförlaget Infobooks samt styrelseledamot i JM, Geveko, Rejlers, Comfort-kedjan, Arkitekterna Krook & Tjäder och San Sac som arbetar med system för källsortering och avfallshantering.
Åsa Söderström Jerring är också ledamot i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien avdelning III och Transparency International.
Hon bor i en bostadsrätt i Vasastan i Stockholm och har sommarhus på Orust. Hon är gift och har tre barn och bonusbarn samt tre barnbarn och ett på väg.
På fritiden ägnar hon sig gärna åt trädgårdsarbete, design i alla former, mat och vin samt musik, gärna körsång med kollegerna i Sax Singers.