byggindustrin

För närvarande finns sex spanska bolag med på listan över de 40 största byggföretagen i världen. En 14 år lång inhemsk högkonjunktur med låga räntor och med en stadig byggboom har gett byggarna en katapultstart på utländska marknader, ofta med hög belåning.
Ett exempel. För sex år sedan rankades det spanska byggbolaget Sacyr som nummer 98 i världen. Året därpå slogs företaget samman med Vallehermoso och omsatte nu 18 miljarder kronor. I dag – efter en fortsättning med både tunga företagsförvärv och snabb organisk tillväxt – placerar sig koncernen som nummer 28 i världen med en omsättning på drygt 42 miljarder kronor. Man har dessutom lagt ett fientligt bud på det klassiska franska byggbolaget Eiffage (byggde bland annat Eiffeltornet 1889). Går den affären igenom så placerar sig den spanska gruppen med ett skutt på den globala topp-tio-listan.
Och Sacyr är inte ensam. Övriga snabbväxande spanska bjässar som ACS (köpte för tre år sedan spanska Dragados och tog i år över 25 procent tyska superbjässen Hochtief), Ferrovial, FCC, Acciona och OHL placerar sig samtliga på topp-40-listan över världens största byggföretag.
Det senaste decenniets spanska byggboom är oöverträffad på den Europeiska marknaden.
Det finns flera förklaringar. Efter demokratiseringsprocessen och EU-inträdet så formligen duschades Spanien med stödmedel för att bygga och uppgradera en eftersatt infrastruktur. En bieffekt av detta blev en snabb kompetensuppbyggnad på anläggningsområdet. I takt med att de nya spanska transportnäten färdigställdes fick bolagen aptit för utländsk expansion.
Pengar fanns, både hos bankerna och i byggbolagens egna kassor. Vid sidan av anläggningsbyggandet var sektorn inne i en exempellös period av hus- och bostadsbyggande. Under perioden 1997 till 2005 steg fastighetspriserna med 170 procent. Under 2005 byggstartades 900 000 nya lägenheter i landet. Faktum är att Spanien under de senaste åren byggt lika många bostäder som Tyskland, Frankrike och Italien tillsammans
Rädslan för en bubbla - ”burbuja” - finns givetvis. Andelen hushåll som äger sina bostäder är hela 80 procent i Spanien. ”Medel-Rodrigues” betalar 55 procent av sin lön för att täcka sina ränte- och andra boendekostnader.
Bubbelryktena fick också de spanska byggaktierna att darra rejält under våren, men än så länge har inget dramatiskt skett. Byggarna resonerar emelllertid: ”Man ska inte lägga alla ägg i samma korg”. Epoken med galopperande huspriser och allmän byggboom kommer inte att vara för evigt.
Den spanska expansionen utomlands har varit exceptionell. I brittiska medier mumlar man om ”den nya armadan” och i USA och Latinamerika om ”de nya konkvistadorerna”. Det är inte helt obefogat. Bara i Storbritannien har spanjorer shoppat företag för ungefär 500 miljarder kronor de senaste åtta åren.
Utlandsäventyren startade på allvar under 1990-talet i Latinamerika då spanska uppåt 600 miljarder kronor. I denna första runda var det banker och telekom-bolag och när de väl var etablerade spred sig verksamheterna även till Nordamerika.
Nästa gäng, efter bankerna, var byggföretagen och det var då inte enbart en geografisk diversifiering utan även industriell.
Några exempel:
* Ferrovial köpte i fjol BAA, världens största flygplatsföretag, för ca 150 miljarder kronor – en affär som inkluderar Heathrow, Gatwick, Stansted och ytterligare en handfull brittiska flygplatser. BAA svarar för mer än hälften av Ferrovials vinst – men också för 70 procent av koncernens samlade skuld på nästan 300 miljarder kronor.
* Spanska anläggningsföretaget Abertis sitter på flygplatserna i Luton, Belfast och Cardiff.
* FCC (Fomento de Construcciones y Contratas) köpte förra året Waste Recycling Group för 19 miljarder kronor.

AV PER HINDERSSON





De sex största spanska byggarna

ACS, ACTIVIDADES DE CONSTRUCCIÓN Y SERVICIOS, är resultatet av en lång kedja av företagssammanslagningar som startade 1993 då det katalanska byggföretagen Ocisa köpte det medelstora Construcciones Padrós. Sedan har det fortsatt och tio år senare kom den stora stöten – förvärvet av Spaniens motsvarighet till Skanska; Grupo Dragados. I ett slag mer än fördubblade koncernen sin omsättning. I fjol omsatte ACS 126 miljarder kronor med en rörelsemarginal på 7 procent. Det är en minst sagt diversifierad sammanslutning: bygg/anläggning, koncessioner (BOT, PPP), industri och energi.
I våras tog ACS över 25 procent av världens tredje största byggbolag, tyska Hochtief.

TVÅAN FERROVIAL är det klockrena exemplet på den dubbla spanska diversifieringen – geografiskt och verksamhetsmässigt. Byggverksamheten hade i fjol en tillväxt på 17 procent och utlandsandelen steg samtidigt på koncernnivå med 73 procent (60 procent av totalomsättningen kommer från utlandet – expansiva Europamarknader, Nord- och Latinamerika och Australien).
Förra sommaren genomförde Ferrovial det största spanska utlandsförvärvet någonsin då man köpte världens största flygplatsförvaltare, brittiska BAA (Heathrow, Stansted, Gatwick med flera). Koncernen omsatte i fjol – med en tillväxtökning på nästan 50 procent - ungefär 111 miljarder kronor, med en utlandsandel på 60 procent. Vinsten efter finansnetto landade i fjol på 13 miljarder kronor.

FCC (FOMENTO DE CONSTRUCCIONES Y CONTRATAS) har en historia som går tillbaka till början av förra seklet. Konstellationen är resultatet av en fusion mellan två ledande byggföretag, ett från Madrid (Construcciones y Contratas) och ett från Barcelona (Fomento de Obras y Construcciones). Koncernen, som pysslar med det mesta inom bygg, service och transport, omsatte i fjol 85 miljarder kronor med en rörelsemarginal på drygt 9 procent. Knappt hälften av volymen kommer från bygg och anläggning.

INFRASTRUKTUR (INKLUSIVE BÅDE BYGGANDE OCH KONCESSIONER), energi (även här inklusive både byggande och drift), kommersiell fastighetsutveckling, logistik och transport och miljö. Det är Accionas gebit. Ungefär en tredjedel av omsättningen på 55 miljarder kronor kommer från infrastruktur

DEN SPANSKA FEMMAN Grupo Sacyr Vallehermosa, SyV, har rört upp känslorna i Frankrike. I våras lade man ett fientligt bud på anrika franska 100-miljarderföretaget Eiffage (som var huvudentreprenör på Eiffeltornet när det begav sig och har i dag 80 000 anställda) värt 88 miljarder kronor.
–Vi ska göra allt för att förhindra att apelsinodlare och golfspelare tar kontroll över Eiffage på aktieägarnas bekostnad, sa ordföranden i Eiffage, Jean-Francois Roverto, vid en analytikerträff i anslutning till det spanska budet.
Hur det blir med detta återstår att se. SyV är emellertid välmående och omsatte i fjol 42 miljarder och gjorde ett resultat efter finansnetto på 4,9 miljarder kronor.

OHL, NUMMER SEX PÅ LISTAN, växte fram efter en sammanslagning av tre väletablerade byggare – Obrascón (grundat 1911 i Bilbao), Huatre (startat 1927 i Pamplona) och Construcciones Lain (upprättat 1963 som dotterbolag till brittiska John Laing Construction som 1988 via management buy out blev Construcciones Lain). Fusionen var klar 1999 och sedan dess har det gått spikrakt uppåt genom huvudgrenen bygg och koncession inom infrastruktursektorn. I dag är koncernen etablerad i 16 länder, omsätter ungefär 28 miljarder kronor (där drygt hälften kommer från den spanska byggmarknaden) och visade i fjol ett rörelseresultat på 4,4 miljarder kronor.