byggindustrin

Det som händer med världens klimat och kopplingen till utsläppen av växthusgaser är inte okontroversiellt heller i dag, trots att rapport efter rapport blir allt mer entydig.

Men det är forskare och experter från 130 länder som samlas och förhandlar om rapportens slutsatser. Denna gång hade man samlats i Valencia. Detta var årets fjärde rapport från IPCC.

Efter hårda manglingar står nu samtliga 130 länder bakom en gemensam analys. Det som så småningom kommer att bli Kyotoavtalets efterföljare kommer att bygga vidare på dessa slutsatser.

Frågan är om politikerna i 130 länder hinner med i svängarna.

Enligt IPCC är det nu till 90 procent sannolikt att det är människan som står bakom den temperaturhöjning, som pågår och rapporten räknar med att temperaturen kan stiga med i värsta fall över sex grader inom hundra år.

I Sverige har miljömedvetandet trängt på djupet de senaste åren. Miljömedveten politik präglar numera så gott som alla partier. Allmänheten är oroad. Men kanske ändå inte i den utsträckning den borde vara.

Många känner tillförsikt i hur man utformar den egna vardagen, i de miljöval man gör när man handlar, i satsningar på lågenergilampor, värmepumpar och alternativa drivmedel till våra bilar. Allt detta är bra. Men det räcker inte långt eftersom det ska vägas mot den stora trenden i världen för ögonblicket – jakten på billig, effektiv energi.

Där är det kolet som är den stora segraren.

Inget energislag släpper ut mer växthusgaser än förbränning av kol. Antalet partiklar i luften, mätt som ppm, parts per million, har aldrig tidigare legat på dagens nivåer. Och nu ökar de mycket snabbt.

Kolet är billigt – så länge man inte kan enas mellan 130 länder att avgiftsvägen bromsa ökningen.

Både Kina och Indien satsar stort på att bygga ut sin elproduktion med hjälp av nya kolkraftverk. Kina, en av världens största kolproducenter, har därmed för första gången blivit nettoimportör av kol. Största producenterna i världen är Australien och Indonesien, som bägge har svårt att hinna med att gräva upp kol i takt med den ökande efterfrågan.

Utanför världens mest trafikerade kolhamn, Newcastle i Australien, är köerna långa av fraktfartyg som väntar på att få ta sig in till redden. Kolet är på väg att ta över oljans och gasens roll som viktigaste energislaget.

Världens kolreserver och många, många gånger större än olja och gas och kända reserver beräknas räcka århundradet ut. Och reserverna fortsätter att växa.

Den årliga efterfrågan på kol beräknas öka med 2,2 procent per år. Det är dubbelt upp mot olja och gas. Kina öppnar ett mycket stort antal nya kolkraftverk varje år. Tyskland, USA, Indien och många andra industriländer fortsätter med nya kolsatsningar.

1980 hade Sverige sin kärnkraftsomröstning. I praktiken har denna kommit att blockera svensk miljö- och energipolitik i tre decennier. Redan då debatterades kolets roll. Kärnkraftsanhängarnas främsta argument var just kolet och klimatet.

Ingen älskar riskerna som hanteringen av radioaktivt material medför. Men tekniskt är chanserna mycket rimliga att de går att hantera.

Inga tekniker i världen kan däremot hantera följderna av en allt grymmare växthuseffekt som drivs på av den växande grupp länder som blivit beroende av billig kol.

Ban Ki-moon behöver vår hjälp.