byggindustrin

Med fredspriset 2007 till förre amerikanske vicepresidenten Al Gore och IPCC samtidigt som FN:s klimatmöte på Bali har nyhetsintresset för koldioxidutsläppen och världens energiförbrukning nått en ny höjdpunkt.

Och detta vet vi säkert om 2008: frågan kommer att fortsätta växa.

Koldioxidkoncentrationen i luften mätt i ppm, parts per million, har sedan industrialismens inledning under 1800-talet ökat till dagens kritiska nivåer på 380 ppm. 450-500 innebär sannolika katastrofscenarier.

Samtidigt som jordens befolkning fortsätter att öka, ökar också utsläppen av koldioxid per individ i takt med att världens välstånd ökar.

Skalan går från den fattigaste afrikanens utsläpp på knappt 100 kilo koldioxid varje år, via den genomsnittlige europén som var och en släpper ut 14 ton till amerikanen som släpper ut det dubbla.

Här måste två utvecklingskurvor brytas.

Dels ska u-länder klara stegen mot välstånd. Vägen går via ökad handel med omvärlden, investeringar i produktion, samhällsbyggande och demokrati.

Dels måste industriländerna bryta trenden mot stadigt ökande produktion av växthusgaser. Detta är Balimötets svåra nöt att knäcka. Hur sätter man grimma på farliga utsläpp utan att bryta den goda tillväxten?


I DN 11 december intervjuas chefsanalytikern hos Schweiziske kapitalförvaltaren SAM, Carl-Johan Francke.

Intervjun handlar om vilken typ av verksamheter inom miljö- och klimatområdet som blir intressanta för kapitalförvaltare att satsa på långsiktigt.

Francke är mycket kritisk mot den europeiska satsningen på etanol och fixeringen på energi till transportsystemen. I förhållande till all energi som går åt i olika led i apparaten kring etanolframställning blir slutresultatet i form av minskade koldioxidutsläpp försumbara samtidigt som de aldrig kommer att bära sig rent ekonomiskt, menar han.

Som kapitalförvaltare är det säkrare att satsa på kort som ger stora och mätbara effekter. Det gäller allt från ingenjörsföretag som projekterar smart energianvändning till entreprenörsföretag som arbetar med åtgärder mot översvämningar i kustområden eller avfuktning efter vattenskador. Får klimatforskarna rätt kommer nederbörden i vår del av världen att öka dramatiskt.

SAM har identifierat 400 börsnoterade företag som tänkbara investeringar. Ofta marknadsför sig inte dessa företag som klimatteknikföretag, menar Francke. Men i SAM:s perspektiv är de ändå just det.

Byggsektorn som idag svarar för en så stor samlad andel av Sveriges energiförbrukning gör klokt i att bygga för framtiden redan idag. Välisolerat, fuktsäkrat och flexibelt för framtida förändringar i energisystemen där en stark trend är att husen utvecklas från att vara energiförbrukare istället blir energiproducenter.

Om dagens miljöfront går vid energisnåla passivhus kan redan med existerande tekniska lösningar morgondagens hus att vara aktivhus. Tillräckligt med el skulle till exempel produceras av solceller i vår världsdel för att ladda snåla elfordon för alla transportbehov i vårt närområde.

En överstatlig överenskommelse om koldioxiden är lika avgörande för världen som frågor om krig och fred. På samma sätt som en fungerande fred måste den vara rättvis för alla parter. Om detta handlar Balimötet.

Men resten måste vi sköta själva. Hur vi klarar detta är högintressant för investerarna.