byggindustrin

År 2050 kommer antalet människor som är över 85 år gamla att ha fördubblats i Sverige. Har de samma behov av vård som idag kommer det att kosta 150 miljarder kronor, jämfört med 80 miljarder kronor idag. Vid samma tidpunkt kommer det att behövas fler än 53 000 nya lägenheter i särskilda boenden. Detta bedömer äldreboendedelegationen som lämnat över sitt delbetänkande till statsrådet Maria Larsson.

Utredningen bedömer också att det går att minska behoven genom hälsofrämjande insatser för de gamla genom fler senior- och trygghetsbostäder. Utredarna hänvisar till en studie som visar att sannolikheten att de som bor i ordinärt boende tvingas flytta till särskilt boende med heldygnsomsorg är 2,5 högre än för äldre som bor i serviceboende. Seniorbostäder och trygghetsboenden skulle med andra ord vara både till nytta för de äldre samtidigt som de gynnar samhällsekonomin.

Det är en myt att alla äldre vill bo kvar hemma, hävdar delegationens ordförande Barbro Westerholm. Nu efterlyser hon en samordning mellan nämnder och förvaltningar och en tydligare markanvisningspolicy för äldrebostäder. Dessutom pekar hon på behovet av fler inventeringar som kan fungera som grund för boendeplanering, stöd till fler gemensamma lokaler för äldre och investeringsbidrag för hissinstallationer.

Äldredelegationen har även tagit fram definitioner för de många olika typerna av bostäder som finns för äldre. Den slår fast att en ”seniorbostad” är en bostad som den enskilde skaffar på egen hand. Det kan vara en hyresrätt eller bostadsrätt som anpassats för äldre och där det finns en nedre åldersgräns för att få flytta in.

”Trygghetsbostäder” är däremot bostäder för de som oftast fyllt 80 år och ligger i fastigheter med gemensamhetslokaler som har personal tillgänglig vid vissa tidpunkter. ”Vård- och omsorgsboenden” bör enligt delegationen bli det nya namnet på det som idag kallas för ”särskilt boende”. För att flytta hit krävs beslut om bistånd enligt socialtjänstlagen och här erbjuds omvårdnad dygnet runt.