Summan motsvarar en tredjedel av Sveriges nuvarande BNP och någon återställare på denna nivå lär vi aldrig få se.
Däremot kan vi se framåt i likhet med debattörer och sakkunniga som Hans Lind, professor i fastighetsekonomi och fastighetsägaren Gunnar Thålin, hälftenägare till fastighetsbolaget Galären i Luleå med fastigheter för 1,5 miljarder.
Hans Lind föreslog i förra veckan ett nytt miljonprogram (DN Debatt 22 augusti).
Gunnar Thålin för sin del återlanserade i en intervju idén att lägga en sexprocentig moms på hyran som ett sätt att få igång byggandet av hyresbostäder i tillräcklig omfattning (Byggindustrin 30 mars).
Om privata ägare till hyresfastigheter släpps in i momssystemet – med rätt att dra ingående moms från utgående – skulle ingående moms på energi, vatten eller underhåll inte längre vara en kostnad för fastighetsägaren.
Att få delta i momssystemet skulle drastiskt förändra kalkylen för investeringar i nya hyresrätter men också göra det ekonomiskt genomförbart att rusta upp det gamla miljonprogrammet till dagens energi- och miljökrav, menar Thålin. Utan investeringsstöd, utan subventioner.
Det samlade underskottet de senaste två decennierna ligger på mellan 400 000 och en halv miljon bostäder.
Det blir intressant att se vad framtida forskning har att säga om kopplingen akut bostadbrist och arbetsmarknaden. Kanske får vi en räkneövning när legendariske nationalekonomen Assar Lindbäck kommer med sina memoarer i höst med bland annat ett avsnitt om byggande och bostäder.
Många av landets kommuner uppger att de har bostadsbrist. Riktigt akut är bostadsbristen i storstadskommunerna, där jobben finns.
Utan bostad blir det för de flesta ingen flytt till jobbet. Och den sammantagna prislappen på alla uteblivna jobb- och bostadsmatchningar är garanterat hög. Mycket hög.
Att kalla bostadsfrågan för en riksangelägenhet är mot den bakgrunden riktigt. Kan den vara annat?
Jo, i dag är den det.
Det praktiska samhällsbyggandet är i dag splittrat på tre parter. Som inte sällan är oense.
• Bostadsbyggandet är en kommunal angelägenhet. En bostadsutvecklares hinderbana från första idé fram till färdig bostad är ofta lång och i åtskilliga fall avskräckande i sina vindlingar.
• Kollektivtrafiken är en landstingsangelägenhet.
• Vägnätet och infrastrukturen ligger på staten.
Här ligger det både naturliga och radikala i Hans Linds förslag. Om bostadsbyggandet är en riksangelägenhet genom sin starka koppling till jobb och tillväxt, bör ansvaret för bostadsbyggande, infrastruktur och kollektivtrafik samlas på en hand.
1960-talets miljonprogram startade med beslut i riksdagen. I dag är det dags att återvända dit.
Hans Lind föreslår inrättandet av en kommission för varje storstadsområde med rätt att peka ut områden där nya stadsdelar kan byggas och ange vilka regler man kan göra undantag från för att få rimliga kostnader i byggandet.
Därefter lyfts de utvalda områdena ut från den vanliga beslutsprocessen. Ansvaret för genomförandet skulle kunna läggas på särskilda utvecklingsbolag som också får ekonomiska resurser att ordna byggandet av infrastruktur och kollektivtrafik.
Nu inväntar vi Assar Lindbecks bok.