>
Hur jobbade ni med arkitektur och design i Norge?<
– Vi började med vägmyndigheten och satte in stora resurser på vacker vägarkitektur. Det byggdes nya tunnlar, rondeller och rastplatser. Så till exempel fick vi mångdubbla anställningen av landskapsarkitekter. Små kommuner gjorde upp egna estetiska handlingsplaner som de fick ekonomiskt stöd för. Ingen ville vara den fulaste kommunen.
De statliga byggherrarna fick en medvetenhet, en utgångspunkt att hålla sig till. Glädjande följde även de privata beställarna efter. Alla ville vara med och utforma ett bra byggande. Vidare upprättades en estetisk plan med oljebolagen. Det gavs riktlinjer för hur bensinstationerna skulle utformas. Fula skyltar rensades bort från olika köpcentra till förmån för en vacker helhet.
De kommersiella företagen överröstade varandra med sina olika skyltningar som gick härs och tvärs. Här fick vi en bra dialog med de olika företagen. Vi fick alla att förstå vidden av detta med god design. Ett strikt arkitektur och designprogram upprättades också för OS i Lillehammer 1994. I Norge är idrott kultur! Så det var en självklarhet för oss att utforma det till ett gediget område som inte blev förpestat med provisoriska byggnader. Det var därför Lillehammer blev så lyckat! Och som ett direkt resultat av detta blev också flygplatsen Gardemoen, utarbetad efter samma rutiner. Flygplatsen som för övrigt är en av de vackraste flygplatser jag vet.
En annan stor designuppgift som gett goda resultat var samarbetet med Telenor, där vi bland annat ledde ett stort designprogram med bland annat placeringen av mobilmaster. Vi har också fått in arkitektur och estetik integrerat som ett ämne i grundskolan. Konsekvenserna av vårt statliga handlingsprogram fick således stora positiva konsekvenser. Arkitekturåret i Norge blev en folkrörelse som kom för att stanna.
>
Varför så viktigt med arkitektur och design?<
– Dålig konst kan du låta bli att se på men byggnaden står ju där den står. Byggbranschen har ett stort ansvar när man reser ett byggnadsverk. Branschen här i Norden och i synnerhet i Sverige har en oerhört stark position och därmed mycket att säga till om. Mycket mer än i övriga europeiska länder. Har man inte uttalade och klara ambitioner och en ordentligt tidplan för estetiken så blir resultatet därefter. Det blir det som präglar stadsbilden. Det känns mycket bra att man nu har lagt en statlig policy för arkitektur och design även i Sverige. Det gäller att få fler folk i byggbranschen att bli engagerade i detta.
Byggbranschen har under de senaste tio till femton åren satsat mycket på ekonomi och teknik och tänkt mycket kortsiktigt. Alltför korta byggtider och dåligt materialval höjer inte kvalitén på byggandet. Det är dags att tänka långsiktigt. Vi får inte glömma att vi här i Norden är en del av den internationella trenden. Det gäller att hänga med! Att bygga med hög kvalitet är lönsamt på lång sikt. Vi måste se på livstidskostnaderna på ett hus, det har vi igen i det långa loppet.
Byggnaderna och miljöerna påverkar vår sinnesstämning i högre grad än vad vi tror, med isolation, aggression och glädje. Det behövs fler människor i ledande ställning som förstår satsningen på immateriella värden som konst, design och arkitektur, det ökar det materiella värdeskapandet.
/Marianne Silén
Reagera på artikeln!
Till innehållsförteckningen