byggindustrin


2008-02-22 11:10 | Kommentera | Skriv ut | Tipsa
Exploateringsavtal del 2: De boende i Sickla strand får sköta sitt område själva

Politik
I bostadsområdet Sickla strand kommer sex bostadsrättsföreningarna att få sköta och betala för gatuunderhåll som normalt är kommunens ansvar. Invånarna betalar därmed dels för det egna området via avgiften till bostadsrättsföreningarna. Och dels för underhåll av gator i andra bostadsområden via kommunalskatten.
Upplägget har lett till att de boende känner sig orättvist behandlade. Och till krångel för de enskilda föreningarna som har svårt att komma överens om hur stora andelar av underhållet varje förening ska betala.

Området ligger i Nacka kommun intill Sickla sjös lummiga strandkant. Det byggdes av JM med första inflyttning 2001 och var helt färdigt år 2006.

– Föreningarna är bland annat ansvariga för bilvägen in i området, gatubelysningen, trottoarer, en gång och cykelväg samt vatten- och avloppsnätet, säger Bo Hjertstrand, ordförande för den samfällighetsförening som ska administrera underhållet.

Gång- och cykelvägen genom området och den parkliknande gräsmattan intill är öppen för allmänheten. De borde därför vara kommunens ansvar, enligt PBL, plan- och bygglagen.

Men eftersom ytorna är inritade på kvartersmark anses de inte vara ”allmän plats” och föreningarna får därmed ta ansvar för underhållet. Det här är ett vanligt sätt för kommuner att slippa ansvar för underhåll, enligt Thomas Kalbro, professor i fastighetsvetenskap på KTH.

Även bilvägen är en bred, öppen och tillgänglig gata som dessutom ligger på kommunal mark. Enligt PBL ska den därför skötas av kommunen, som istället lagt underhållet samfällighetsföreningen.

Föreningen har dessutom fått ansvaret för två badbryggor som ligger på kommunal mark i Sickla sjö. De är öppna för allmänheten och används flitigt under sommarmånaderna och borde därför vara ett solklart fall av kommunalt ansvar.

Men ägandet och det framtida underhållet skrevs in i exploateringsavtalet innan detaljplanen gjordes och innan de boende fanns med i bilden. Och meningarna går isär om hur detta gick till.

– Det var kommunen som ville att vi skulle bygga bryggorna. Vi motsatte oss bestämt. För JM var det bara ok att bygga bryggorna om de togs över av kommunen och inte de boende, säger Björn Hedlund, bolagslantmätare hos exploatören JM och den som förhandlade med kommunen.

På kommunen är uppfattningen den rakt motsatta.

– Min minnesbild är att exploatören fick rätt att bygga bryggor om de ville. Det var ingen som tvingade dem. Och då får de också ha driften på dem, säger Nils-Olof Persson, exploateringsingenjör på Nacka kommun.

Text: NOMI MELIN - nomi@byggindustrin.com

« Tillbaka

Kommentarer