byggindustrin

Mats Odell (kd) var kommunikationsminister 1991-1994 och tippades av många bli minister igen, kanske på finansdepartementet med ansvar för infrastruktur. I en intervju före valet lovade han Byggindustrins läsare ett dramatisk förbättrat företagsklimatet om det blev borgerlig regering.

Mats Odell blev statsråd på ”finansen”, det mäktigaste departementet, och fick ansvar för bostadsfrågorna. Bidragen för byggande av billiga hyresrätter skrotades raskt. Byggarna göt bottenplattor i rasande fart för att hinna få ut bidrag. Plattorna döptes till Odellplattor.
-Äras den som äras bör. Det är egentligen inte jag utan Mona Sahlin som konstruerat systemet. Men det är väl trevligt att man fått ge namn åt något, säger Mats Odell, när han tar emot på sitt tjänsterum för en intervju.

Du framhåller ofta att bostadspolitiken ska präglas av goda och stabila villkor i stället för tillfälliga bidrag. Vad menar du?
-Vi tycker att den förda politiken med tillfälliga bidrag vältrar över byggkostnaden på andra. I stället för att subventionera produktionen vill vi sänka beskattningen så att hushållen har pengar kvar att efterfråga bostäder. Den bostadspolitiken som förts har lett till ett bostadsbyggande som är bland de lägsta i Europa. Utslaget per invånare har Danmark, Norge och Finland byggt dubbelt så mycket som vi.

Bidragen togs bort redan vid årsskiftet trots att många argumenterade för en längre övergångsperiod. Hur rimmar det med långsiktiga och stabila villkor?
-Konjunkturinstitutet kom i går med sin konjunkturbarometer, säger Mats Odell och läser från utskriften han har framför sig.
-Byggandet under fjärde kvartalet steg mer än vad företagen hade förväntat sig. Order och sysselsättningstillväxten var god. Svårigheten att hitta lämplig arbetskraft kvarstår. Över 60 procent av företagen uppger att der råder brist på arbetskraft. Anbudspriserna har höjts men färre företag än tidigare konkurrerar om jobben. Branschen är optimistiskt och räknar med fortsatt tillväxt under första kvartalet.

Mats Odell tittar upp från rapporten:
-Det har ju visat sig att de här domedagsprofetiorna som kom inte alls har slagit in. Konjunkturen, som är god, är mycket viktigare än bidrag. Hushållens disponibla inkomster kommer att öka med ungefär fem procent i år så de kommer att ha mer ekonomiska resurser att efterfråga bostäder.
-Att i en överhettningssituation – när 60 procent av företagen inte får tag på arbetskraft – ta bort bidragen är helt rätt. Det är då man ska göra det.

Ni har samtidigt avsatt pengar för byggande av äldrebostäder. Är det mer försvarbart att stödja byggandet av äldrebostäder än studentbostäder, som det varit innan?
-Det är en särskild typ av boende som det är stor brist på. 18 000 platser har försvunnit. Det är ett akut läge som motiverar stödet.

I regeringens första budgetproposition fanns en post om 100 miljoner kronor i särskilt bostadsstöd för enskilda hushåll. Genom ett bonussystem ska staten stimulera kommunerna att införa hyresgarantier för att underlätta för unga och andra utan fast jobb att få ett hyreskontrakt.

Mats Odell försäkrar att hyresrätten och allmännyttan har en framtid. I EG-domstolen ligger två anmälningar mot statsstödet till allmännyttan och Mats Odell säger att han följer processen noga och diskuterar med parterna – Hyresgästföreningen, Sabo och Fastighetsägarna – för att hitta en svensk lösning som också leder till ökat byggande.
-Allmännyttan kommer att finnas kvar men får en ny roll i bostadspolitiken. Allmännyttans hyresnormerande roll försvinner och vi diskuterar en annan form av hyrestak. Det är en väldigt viktig process att få en långsiktig lösning. Jag vill utveckla hyresrätten och det diskuterar jag med parterna.

Mats Odell säger att han vill fördjupa de diskussionerna:
-Jag är också beredd att arbeta för att vi ska få statliga resurser för att utveckla hyresrätten. Men man inte kan gasa på med den typen av åtgärder i en överhettningssituation. När konjunkturen börjar kylas av och det finns lediga resurser, då är det kanske läge.
Den nya regeringen har visat intresse för ägarlägenheter som en ny boendeform. Det visar sig att Mats Odell kommit långt i det arbetet.

-Jag jobbar mycket med detta. Det är ganska enkelt att få till ett regelverk för nybyggda bostäder men jag jobbar även för att hitta en lösning i det befintliga beståndet. I allmännyttan kan det vara en bra modell. Man kan bryta ut en del av en fastighet där det av olika skäl inte går att bilda bostadsrättsförening, till exempel för att den blir för svag.
-Det kommunala bolaget kan då ha kvar sitt ägande och de boende som vill kan successivt köpa sina lägenheter medan andra bor kvar i sina hyresrätter. Det här kan vara en väldigt intressant utveckling, ett sätt att bryta segregationen i många områden.
Flera av Mats Odells bostadsfrågor hanteras på andra departement. Justitiedepartementet handlägger ägarlägenheter och plan –och bygglagen hanteras på miljödepartementet. Hela Boverket sorterar under miljöminister Andreas Carlgren. Varför?
-För att det har mer med plan- och byggfrågor att göra än med bostadsförsörjning, svarar Mats Odell.

I Byggindustrin har en debatt rasat kring Boverkets byggregler och planerade förändringar. Kritiken mot att reglerna borde ha underställts regeringen (den förra) för beslut känner han inte till och vill därför inte kommentera. Apropå kritiken mot ökad statlig styrning av byggandet framhåller Mats Odell att alliansen lovat väljarna att minska regelkrånglet.
-Alla ministrar har fått ett beting; vi ska minska företagens regelkostnader med 25 procent. Då kan det verka konstigt att börja bakvänt, medger han och slår fast:
-Vår tydliga ambition är att minska de planekonomiska inslagen på bostadsmarknaden

Du har lovat ett dramatiskt förbättrat företagsklimat och att företagen kommer att uppleva en total attitydförändring. När man lyssnar till företagarna lyfter de alltid fram arbetsrätten och turordningsreglerna i LAS som ett problem. Hur blir det?
-Turordningsreglerna i LAS diskuteras hela tiden. Vi planerar inte att göra några ändringar men kommer att fortsätta att föra en dialog om arbetsrätten.
Vad är din uppfattning?
-Jag tror att problemen är större i mindre företag men där finns det redan undantagsregler. Jag tror att där det finns goda relationer mellan parterna så finns det förutsättningar att lösa problem. Jag är dock medveten om att många företagare upplever detta som ett stort bekymmer.

Om han lyssnat till Sveriges Byggindustrier så vet han att de vill se ett nytt rot-avdrag. Byggarbetsgivarna ser problem med svartjobb. Och visst ser Mats Odell svartjobben som ett stort problem, som bör angripas från flera håll. Det är ett långsiktigt arbete att ta bort stora skattekilar. Varför då inte ett rot-avdrag (för renoveringar) när regeringen planerar ett rut-avdrag (för hushållsnära tjänster)?
-Det beror på att det finns en etablerad marknad, vilket saknas för hushållstjänster. Det finns till exempel ingen marknad för hämtning på dagis. Rot-avdraget finns inte heller med i vårpropositionen, det måste jag medge. Vi ser inget reformutrymme nu men jag tror att ett rot-avdrag kommer senare. Alla inser att det skulle ha en gynnsam effekt i fråga om att göra svarta jobb vita.

Mats Odell ser värdet av byggsektorn som en tillväxtbransch. Tillsammans med byggföretagen, Fastighetsägarna, Sabo och Hyresgästföreningen ska han hitta fungerande regelverk nu när det gamla rivits.
-Det är ett antal åtgärder som sammantaget kommer att sänka boendekostnaden och öka efterfrågan på bostäder.

Samtidigt med byggboomen finns ett stort renoveringsbehov i miljonprogramsområdena. Mats Odell ser det som en regeringsfråga, en viktig sådan som bara måste lösas. Resursbristen i byggbranschen oroar dock inte. Han poängterar att det är viktigt att ha en attraktiv arbetsmarknad så att medborgare från andra EU-läner kan komma till Sverige och jobba.
-Samtidigt finns arbetslösa byggnadsarbetare i Sverige. Där måste matchningen (mellan arbetslösa och lediga jobb) bli bättre. Jag är inte så orolig för resursbristen. Det gäller att hitta finansiering så att renoveringarna kan genomföras så att folk har råd att bo där.
Jobben kan passa bättre att trappa upp när konjunkturen sviktar, menar Mats Odell för inflation och kraftigt höjd ränta måste undvikas.

-Jag planerar att göra en hel del besök i Bygg-sverige framöver. Jag ska göra ordentliga besök i alla delar av byggsektorn för att bilda mig en uppfattning om hur det fungerar, säger han.
Sådana besök har han bland annat gjort i rollen som finansmarknadsminister.

En fråga som haft stort fokus för honom i den rollen är försäljningar av statliga bolag. SBAB, Vin & Sprit och Vasakronan står överst på listan. 22 mars går regeringen till riksdagen för att få ett klartecken för att kunna sälja ut de tre företagen. Mats Odell är snabb att rätta orden när utförssäljningar förs på tal.
-Det är inga utförsäljningar.
Inte?
-Det är inte Dressman det här.
Försäljning av statliga bolag då?
-Just det. Jag har ansvar för statens förvaltningspolitik och har tillsatt en kommitté, ledd av Ekonomistyrningsverkets generaldirektör Yvonne Gustafsson. De ska bland annat titta på hur statlig verksamhet konkurrerar med privat.
Vägverket och Banverkets producerande avdelningar finns inte med på listor över bolag som kan säljas. Varför ska staten konkurrera med privata företag på anläggningsmarknaden?
-Redan 1991-1994 började jag som kommunikationsminister att skilja av och bolagisera Vägverket produktion. Detta avbröt socialdemokraterna efter valet. Jag tror att det är nödvändigt att staten håller sig till sina kärnuppgifter. Därför är det viktigt att staten upprättar spelregler och granskar att de efterföljs, inte deltar i spelet.
Är planen att bolagisera Vägverket och Banverkets produktionsavdelningar för att sedan sälja dem?
-Det är en ambition vi har och något vi håller på att se över.
Vad är din uppfattning?
-Min uppfattning är att de bör bolagiseras och de bör inte ägas av staten.
De bör säljas alltså?
-Ja.

FOTO: PAWEL FLATO