BIM i sig är en förkortning som vållar en del huvudbry, men här är det nog vedertaget att man pratar om ByggnadsInformationsModellering, för såväl husbyggnad som anläggningsbyggnad.
Men det finns mycket mer. Under 15 års tid har man pratat om en IFC-standard, som togs fram av IAI, Industry Alliance for Interoperability, som numera kallas buildingSMART. Och vi börjar förstå att det inte räcker med IFC, man måste också ha IFD Library och IDM. Kristallklart – eller hur?
Ett försök att översätta betydelsen av några engelska förkortningar är följande: (bokstaven I betyder olika saker i olika förkortningar, för att göra det lite mer komplicerat).
IFC står för Industry Foundation Classes, som knappast går att översätta. IFC-standarden, som nu lanseras i sin senaste version, IFC 2x4, behövs för att man ska kunna skicka information mellan olika programvaror. Arkitekten kanske arbetar i ett program, konstruktören i ett annat, installationskonsulten i ett tredje och byggarens kalkylatorer i ett fjärde och så vidare. Men den information som är gemensam måste kunna överföras utan felaktigheter från det ena programmet till det andra. Detta säkerställs genom att programmen är IFC-kompatibla. Man kan säga att IFC klarar ut hur detta ska ske på en generell nivå. Som användare ska man inte behöva begripa mycket av det som IFC gör, det är programleverantörernas ansvar att det fungerar.
IFD står för International Framework for Dictionaries och IFD Library ska alltså vara ett slags "bibliotek över ordböcker" – inte helt kristallklart vad man kan mena med det. Men innebörden i praktiken är att man genom IFD Library kommer överens om hur information om byggdelar ska beskrivas. Det kan handla om dimensioner, egenskaper, hur egenskaper definieras etcetera. För den svenska marknaden finns ännu inget IFD Library, men det diskuteras hur man skulle kunna ta fram ett sådant. Ansvaret för att ta fram ett IFD Library ligger nog främst hos dem som tillverkar och marknadsför produkter som behöver beskrivas på ett entydigt sätt. Men projektörer, byggare och förvaltare måste hjälpa till att klarlägga vilken information som är nödvändig för olika ändamål.
IDM står för Information Delivery Manual. Här är direktöversättningen mer begriplig; ett slags handbok där man kommer överens om hur information ska levereras. Inte heller här finns någon svensk version (det finns däremot IDM i Norge och Finland). Vi diskuterar just nu inom OpenBIM hur vi kan starta ett projekt för att ta fram en IDM, med start i några frekventa situationer, till exempel hur man beskriver och överlämnar olika area-begrepp mellan olika parter. IDM är nog det som ligger närmast användarna, och här har bygg- och förvaltningsprocessens olika parter ett stort ansvar och ett stort intresse för att få enhetliga regler och rutiner för informationsleveranserna.
Som användare kan man lätt känna sig trött över detta fikonspråk och man skulle helst vilja slippa lära sig det. Tyvärr går det nog inte helt att slippa, men en översättning till vanligt begripligt språk skulle säkert underlätta. Vågar man be "it-folket" om en lite mer pedagogisk "approach"?
Vad gör man då i avvaktan på färdiga standarder och hjälpmedel? Ja, man behöver inte sitta och vänta, det finns all anledning att ändå jobba på med BIM-användningen. Det går att tillämpa BIM utan IFC, IFD och IDM, men då krävs projekt-, program- och aktörsspecifika definitioner i form av en CAD-manual som anpassas till tillämpningar av BIM.
Standarder och hjälpmedel kommer alltid att vidareutvecklas, och de bästa förutsättningarna för att få bra hjälpmedel är att återföra erfarenheter från konkret användning till de grupper som arbetar med de övergripande standardiseringsarbetena. Därför är engagemang från "verklighetens folk" av största betydelse.