– Radiatorer kan spara 450 kWh varje år i minskad fläktel och minskade värmeförluster i frånluften, säger Karin Adalberth, teknisk doktor i byggnadsfysik och konsult inom energidesign.
Ett ekonomiskt argument för passivhus är att de inte behöver traditionellt värmesystem med panna och radiatorer. Det innebär en besparing som uppväger en stor del av merkostnaden för all isolering som behövs till bygget.
Men den här ekvationen gäller bara flerfamiljshus. Den gäller inte för de flesta villor med passivhusteknik eftersom de har fler ytterväggar jämfört med en lägenhet. Det var när Karin Adalberth planerade bygget av familjens nya villa med passivhusteknik i Åkarp mittemellan Lund och Malmö som sambandet blev tydligt.
För att få ut tillräckligt med värme i villan med bara ett luftburet värmesystem måste ventilationsflödet ökas med ungefär 40 procent. Det ger förluster av värme via frånluften samt ökad användning av el till fläktar.
Om radiatorer läggs till i konstruktionen kan ventilationsflödet sänkas till normala 0,35 liter per kvadratmeter och sekund när familjen är hemma och 0,10 liter per kvadratmeter och sekund när huset är tomt.
Att bygga in sex radiatorer och ansluta dem till husets värmesystem är relativt enkelt och billigt i en villa. Plaströr gjuts in i husets bottenplatta av betong, en total merkostnad på ca 10 000 kronor.
Den generella merkostnaden för att bygga hus med passivhusteknik är tre procent. Det räknade Karin Adalberth och hennes kollega fram under bygget av 35 passivhuslägenheter i Glumslöv åt bostadsbolaget Landskronahem.
Med radiatorer ökar merkostnaden för en passivhusvilla med en procentenhet till totalt fyra procent.