Det är förstås positivt med det ökande intresset för tillämpning av bim. Intresset väcks dock hos de flesta utifrån vad olika programvaror kan göra. Man sätter i gång med modelleringen och inser rätt så fort att de olika funktionerna i programvarorna kräver ett strukturerat och genomtänkt sätt att definiera och hantera informationen, rätt timing i rätt projekt och i rätt organisation. Allt detta är ännu svårare när man väljer att integrera olika produkt- och processmodeller med varandra i form av exempelvis en modellbaserad energianalys eller kostnadskalkyl.
Det är sällan så att alla pusselbitar faller på plats direkt i det aktuella projektet och efter några första försök lägger man bim-tillämpningar på is. men nästa projekt, då ska man försöka igen och få det att fungera. Nästa projekt kan se exakt likadant ut, med ett liknande utfall. Motivationen sjunker, kostnader stiger; "bim verkar inte vara något för oss ännu" är sedan slutsatsen.
Så behöver det inte se ut! Det gäller att börja tillämpa bim på rätt sätt från början. Något som de flesta lägger alldeles för lite tid på är definitionen av konkreta och mätbara effekt- och tillämpningsmål inom projektet eller verksamheten. Här definieras effektmål som det man vill uppnå. Exempelvis en minskning med 50 procent av väntetid i byggproduktionen på grund av brister i handlingar.
Tillämpningsmålen definieras som sättet hur tillämpning av bim ska bidra till att uppfylla effektmålet. Exempelvis gemensamma samgranskningsmöten inför varje etapp med samtliga berörda aktörer inklusive produktionspersonal och underentreprenörer. Att "kolla kollisioner" är inte tillräckligt specifikt för att komma i mål.
För alla effekt- och relaterade tillämpningsmål måste man definiera specifika krav på hur produkt- och processmodellerna ska tas fram för att stödja den aktuella tillämpningen. Det räcker dock inte med att ställa dessa krav. Det gäller även att skapa rätt förutsättningar för att kunna tillämpa dem – förutsättningar i form av rätt tekniska hjälpmedel, rätt metodik, rätt process och rätt organisation.
Man börjar inse att det är mycket som ska fungera ihop. Det gäller att få ambitionerna verkställda i projektet eller verksamheten, med all den dynamik och oförutsägbarhet som finns. Att jobba målmedvetet med förutsättningar för bim-tillämpningar och att bli bekväm och säker är verkligen inte lätt. Ofta får man en eller ett fåtal chanser för att få ordning på allt, men sedan måste projektet eller verksamheten gå vidare.
Varför vänta med bim-tillämpningen tills man är i det skarpa läge då man verkligen inte får misslyckas? Varför inte i stället målmedvetet börja validera den tänkta tillämpningen i förväg? En labbmiljö låter mycket mer omfattande och resurskrävande än vad det är. Det räcker i många fall med att i ett väldigt tidigt skede genomföra de olika bim-tillämpningarna utifrån ett mycket tidigt och begränsat underlag som exempelvis en modell på bara ett rum eller en kalkyl med två poster. Man får en god möjlighet att förankra själva tillämpningarna hos alla berörda och man inser vad som krävs i form av teknik, metodik, process och organisation. Vi får kanske ta av våra bygghjälmar en stund framöver och sätta på oss vita labbrockar i stället, för att genomföra lite experiment och validering.